Aftonbladet – 10 mars 1848, sida 1

RR RE—— mrm——EE——E—EE—— EEE RR RR af tunga lass förminskas; uti befrielsen från största delen af postföringen, kronooch fångskjuts, med fl:ra vid jorden fästade bördor; och slutligen uti minskade faror för helsa och sedlighet, hvilka sammanlagda vinster bilda ett kapital af huslig trefnad och växande välstånd, med tillgång till och sinne för högre och ädlare njutningar; med. ett ord: ett kapital af jordisk lycka och sedlig förädling, hvars ernåenide bör vara målet för både den enskilde menniskans sträfvande och samhällets alla lagstiftningsåtgärder. Näst jordbruket i vigt står bland näringar hos hos oss bergshandteringen, och dess fördelar af jernvägar äro icke stort mindre än jordbrukets. Våra berg innehålla en outtömlig tillgång på malmer och mineralier af flera slag, för hvars brytande endast fordras armar och arbete, men till hvilkas vidare tillgodogörande brännmaterialier äro oundgängligen nödvändige. Genom strängt anlitande och beklaglig misshushållning med skogarne i bergslagsorterna är koltillgången der redan så förminskad, att den närvarande produktionen af bergsbruksalster knappt kan bibehållas vid sin höjd och omöjligen låter sig vidare uppdrifva. Huru ofördelaktigt detta är för så väl grufvu-, som hytteoch bruks-ägarne, inses lätt, och det måste, om ej hjelp mellankommer, omsider gå derhän, att bruksdriften måste på flera ställen nedläggas. Medelst jernvägar kan ej blott detta förekommas, utan en betydande utsträckning af näringen derjemte tillvägabringas, då malmen för en ripga forlön transporteras till skogsorter för att nedsmältas och utsmidas, eller tvertom kol tillföras gruftrakterna till lindriga: priser. Det är forsellönernas dryghet, som i väsendtlig mån tynger priset på det svenska jernet i jemföreise med det engelska, som tillverkås i stora qvantiteter på ställen, der malm och stenkol finnas på samma punkt; och det är priset, som till hufvudsaklig del bestämmer afsättningen på utländsk ort. Vilja vi således bibehålla vårt jern i verldsmarknaden, så måste vi tillse, att det kan tillverkas för nedsatt kostnad, och dertill bidraga jernvägarne ganska kraftigt. För bergshandteringen äro de sålunda af föga miadre vigt än för jordbruket, i det de bereda äfven denna närings idkare fördelen att kuuna köpa sina råämnen till det lägsta och sälja sina förädlade tillverkningar till det högsta pris på de platser, der de för tillfället hafva mesta efterfrågan. I afseende på manufakturer och handel gäller alldeles detsamma. MNedsättning i pris föranleder en större konsumtion, hvilken i återverkan framkallar en ökad produktion; och båda gifva åt handeln ett vidgadt fält för sin verksamhet, genom fördubblade tillfällen till vinst. Alla dessa fördelar hemtas visserligen icke i fullt mått, innan jernvägarne hunnit en betydlig utsträckning och bilda ett nät öfver hela landet; men äfven de partiella fördelarne äro stora nog att böra eftersträfvas; och då intet menniskoverk fullbordas med ett varde! men första vilkoret för fullbordan är begynnelre, ligger deruti ett så mycket giltigare skäl att icke dröja med begynnelsen af dessa vägars anläggande. Början är dessutom halfva arbefet, och genom att foga länk till länk sättes kedjan ihop; med ihärdighet och kraft föres hvad arbete som helst igenom. Vid bestämmandet af den punkt, der början med jernvägsanläggningen borde göras, har iogen delaf det föreslagna jernvägsnätet synts dertill mera lämplig än lineen emellan Hjelmaren och Wenern, ifrån Örebro till Hult, hvarföre det ock är för denna lineas utförande allmän aktieteckning härmed öppnas. Genom att sammanbinda de nämnde stora insjöarne med hvarandra bildar den redan en transitoväg ifrån Vesterhafsvet till Östersjön, på samma gång den sätter flere de rikaste provinser i det inre af landet uti lätt förbindelse med hvarandra. Medelst snabbgående ångfartyg å sjöarne kunna efter denna lineas fullbordande resande och gods transporteras emellan Stockholm och Götheborg på 36 till 38 timmar. Irågavarande linea kan dessutom utgöra en sjelfständig bana för sig, och tillika framdeles ingå såsom del i hufvudbanan mellan nyssnämnde städer; hvarjemte den gifver, relativt till sin längd af omkring 8 mil, safnolikt den största fördel åt både landet och aktieägarne, som någon motsvarande vägsträcka kan inom fäderneslandet erbjuda. Den varutrafik, som på denna linea äger rum, är redan af. gammalt högst betydlig. Örelro utgör, såsom bekant är, både den stapelort, hvarifrån provinsens ferfaldiga jordoch bergsbruksalster skeppas till Stockholm, och medelpunktan för en alldeles ovanligt stark torghandel, hvadan en myckenhet varor gå dit ifrån ärfven de trakter, som jernvägslineen kommer att genomgå. Till Hults lastageplats, banans andra; ändpunkt, föras nu årligen stora qvantiteter stångjern, som otvifvelaktigt komma att transporteras på jernvägen mer eller mindre långt. Största delen af det tackjern, som användes vid bruken i We-; stergöthland, Dahlsland, Bohuslän, södra och vestra Wermland, hemtas ifrån Carlskoga, Nora och Lindes bergslager samt går redan nu förnämligast! öfver denna landsträcka, men skall efter öppnande af jernbanan ofelbart forsslas på densamma, för så vidt det icke blir mera uträkning för dessa bruk att taga malm ifrån nämnde bergslagsorter, och blåsa tackjern i egna hyttor; i hvilket fall eti dubbelt skeppundtal kommer att på jernvägen forsslas. För köpmannagods, som år 1846 transporterades emellan Örebro och Hult, uppgick forsellö-! nen till en ganska betydande summa, och den ångbåtsfart, som under sistlidet år inrättats mellan sistnämnde plats och Götheborg semt genom diligenser ställdes i förbindelse med ångfarten emellan Stockholm och Örebro, har genom ett ölver förväntan gynsamt resultat visat, huru naturlig den pa linea är för äfven persontrafiken ermellan de båda förnämsta städerna i riket, samt mellanliggande provinser. Men ser häraf att den rörelse, ANTAR TE LIKET INSTALL MATT SETT