Aftonbladet – 6 mars 1848, sida 1

ME IURSARTURPR OVER. FRUSET UJUB APR, ff fa MALLERRIUSE , BAR gleNs yddbeden i hörnet af Drottainggatar och Clara Bergsgränd d Nybrogatan; i Krooxs vid Storgatan å Ladugårdslandet; NNONSER emottagas i förstnämnde Kortor. Utdelning klo verket, huru många olägenheter har det icke? Armå sn, spridd öfver 4000 qvadratmils yta, kan ej T hastigt samlas och sändas till kusternas hotade punkter. Man måste således hålla större styrka än som behöfdes, för att förekomma fiendens öfverraskande anfall. Då armesn väl framkommer till gränsorna, är redan dess styrka försvagad och landet af tågandet mer eller mindre besväradt. Om deremot en vida mindre rörlig och öfvad styrka fanns på sådana orter, Hvarifrån den lätt transporterades till hotade punkter, gjorde den mera nytta och sparade landets krafter. Med ett ord: det är omöjligt att ins2 de stora fördelarne af ett indelaingsverk, som, om det någonsin varit ändamålsenligt, hvilket jag ej behöfver inlåta mig om, dock säkert icke numera är det. Jag skulle således af innerlig öfvertygelse tro mig böra och kunna föreslå hela Indelningsverkets upplösning, om ej en sådan åtgärd skulle föranleda ett utvidgadt beväringssystem, eller en större värfvad styrka, än hvad landet nu kan åstadkomma. Jag anser -nemligen, att hvarken Regeringen eller de förskräckta i landet skola anse oss, oaktadt fridens lugn, kunna hafva nog af vår nuvarande nationalbeväring och värfvade arme. Men hvad jag anser mig kunna yrka och hvari jag förmodar, att detta Stånd med mig instämmer, det är: att indeldta armeen må nedsättas till hälften, så att 2 rustoch rotehåll (ryttare, soldater och båtsmän) sammanslås till ett. Svenska jorden behöfver en sådan lindring. Vi se tydligen, att alla våra billiga fordringar på grundskatternas förminskande hvarken af regeringen eller de öfriga samhällsklasserna bebjertas; att man med de eländigaste skäl bestrider hemmantalsräntans upphörande; att man till och med vid förslagen till förkomma till ett rättvist beskattningssätt. Det är då lindras. En sådan lindring till hälften är alldeles icke för mycket, då man betraktar d3 utlagor och onera, som åligga jorden. En minskning af halfva indeldta armåen är alldeles icke vådlig för försvaret. Våra beväringsklasser utgöra nu hvarje år omkring 20,000 man. Om behofvet uppstår att återbringa ständiga armåen till sitt fulla antal, är det således lätt verkstäldt, och det med folk, som åtminstone redan har någon öfning. Men jag tror, att man gerna kunde för all framtid bestämma en fullkomlig indragning af denna hälft; helst det ser ut, som våra fyra dyra fästningsbyggnader och våra korrektionsanstalter, allmänna arbetsföretag m. m. skulle göra någon mindre ökning af värfvade arinten rent af oumbärlig, om ej den indeldta skall, emot sin bestämmelse och kontraktens helgd, alltför mycket dertill användas. Såttet, hvarpå denna indragning borde ske, lemnar jag åt Utskottet att närmare utreda. Här vill jag blott vördsamt fästa uppmärksamheten på följande grunder: 1:0 Att först bestämdes, hvilka två rustoch rothåll, som skola sammanslås. 2:0 Att, sedan af varande indeldta ryttare, soldater och båtsmän :de, som sjelfve önskade afsked, icke skulle det vägras; och att om begge, tillhörande det nya rustoch rotehållet, sådant önskade, karl kunde ifrån annat rusteller rotebåll inom samma kompani förflyttas. Skulle åter ingen förflyttning kunna ske, borde genom lottning afgöras, hvem som tills vidare skulle i tjensten qvarstadna. 3:0 Att den i tjensten qvarvarande skulle få en billig förböjning å sina lönevilkor, som lixväl skulle insättas i sparbank, med vilkor att icke af karlen få uttagas förr, än han ur tjensten afgick, eller, i bändelse af dödsfall, af dess lagliga arfvingar. 4:9 Att sedan alltid vid karls antagande stadgades en sådan afsättning af löneinkomsten i sparbank eller lifränte-anstalter (om sådana uppstå); samt ä:0 Att, under namn af årlig Pakant-afgift, rusthåll betalar 30 och rotehåll 20 rår rtiksgäldssedlar till en vid hvarje regemente eller corps inrättad kassa, som med namn aföfningsoch undervisningsfond under befälets och rusteller rotehållares ombuds gemensamma vård, skall användas till den ständiga indeldta stammens instruktion och öfning samt till belöning för utmärkt uppförande. Under det genom denna åtgärd jordens bördor något lindrades, skulle således, såsom lätt inses, bättre vilkor, fullständigare bildning, en lugnare ålderdom beredas den indeldta krigsmannen, och den minskade, men. såsom stam för Nationalbeväringen tillräckliga, indeldta styrkan kunde i krigets ögonblick lemna de bästa garantier för duglighet och användbarhet, till och med såsom underbefäl. Det faller äfven häraf, isynnerhet om det lyckades att en gång lindra jordens grundskatter, att denna stammens vilkor kunde ytterligare föroättras, om det befanns att dess indeldta natur verkligen borde bibehållas; och jag kan ej rimligen inse hvad betänklighet, som skulle möta för nedsättningen af nuvarande antalet, då man ju under 40 till 45 år med säkerhet hade att påräkna en. stor del af den afskedade styrkan, om den skulle behöfva anvärfvas för ett krig. .Betrakte vi hvilka besparingar staten och landets jordbrukare haft, om en sådan åtgärd vidtagits för 30 år sedån, då en långvarig fred tedan kunde motses, så inses lätt vigten af att nu besluta den; då ingen anledning är att vårt land skulle -behöfva invecklas i något. krig och, i händelse af anfall, hela nuvarande slägtet, genom beväringsöfningarna, är beredt att fatta vapen till. den kära fosterjordens försvar. Slutligen får jag fästa uppmärksamheten derpå, att genom denna åtgärd, och utan att till den grad minska det befäl, som måste finnas öfvadt för att anföra den ständiga armten och beväringsmanska pet, Kongl, Maj:t blef i tillfälle att kunna inskränka det. högre indeldta : befälet, hvarigenom en del af deras dyrbara boställen kunde utarrenderas och bidraga till en nödig löneförbättring för de lägsta officersgraderna samt för underbefälet, hvarigenom det nuvarande missförhållandet i armåens lönesätt afhjölptes. Jag anhåller om remiss af denna min motion till Statsutskottet. , Efter: uppläsandet hvaraf förre v. talmannen Pehr Ericsson och Jöns Ersson ifrån Wermlands län, Nils Andersson, . Jöns Månsson, Nils Jeppsson och Christen Andersson. från Skåne, Petter Haraldsson från ifsborgs län, samt Jonas Christoffersson och Ånders Andersson från Wermlatid instänide med Pehr Nilsson; och sedån Bevgt Gudmundsson från Hallands. län med fleresanbållit: att få med motioner i samma ämne inkomma, lades Pehr Nilssons berörde motion : på bordet... : — I frågan om förhöjning af Skjutslegan blefvo under motionstiden förslag ingifna af Peter Jönsändrad nationalrepresentation söker gifva öfvermakten åt de klasser, som nu lefva på kronoskattejordens utarmade brukare; att, med ett ord, vi ickel så mycket vigtigare, att rustoch roteringsbördan! r -——— sh AA AA mm MO AM FASA 30 AA AN p— ch --— — ÖT -m— son från Jönköpings län, Kråk Matts Mittsson. från-Stora Kopparbergs, Petter Pettersson från Jönköpings, Magnus Månsson; Anders Jönsson