Aftonbladet – 3 mars 1848, sida 3

(Insändt.) Utdrag ur ett bref från Christinshamn. — — — — En del menniskor hafva ett särdeles begär att blifva omtalade, och lyckas ofta att få sina små och vanskliga bedrifter erkända såsom foster af den renhårigaste dygd och den största patriotism; under det en annan del menniskor hafva en verklig skygghet eller motvilja för offentligbeten åt sina gerningar, äfven då dessa utgöra de vackrastå uppsteg af menniskokärlek och uppoffiing för det allmännas väl. Det är imedlertid en lycka att intetdera af dessa syften, det ena att minnas och det andra att glömmas, har någon egentlig framtid alt bygga på; eller, med andra ord: det är rättvisan som så tillställer, att det vanskliga arbetets ära försvinner och att den sanna förtjenstens tager ut sin rätt. Blygsamheten är onekligen en dygd, och dear blygsammes fromma önskningar bör man alltså reopektesa; så vida det kan ske, utan att förbise samhäl!ets skyldigheter, bland hvilka tocksamheten mot ädla och nyitiga medborgare måste vara en al de första. Denna sanning ger oss i dag anledring ott gifva offentlighet åt ett företag, hvilket, fullgjordt med den mest sällsynta fattigdom på anspråk att prisas — ja, att erkännas — förtjenar att komma till allmärhetens kunskep, icke som skulle en sådan offentlighet höja handlingens värde; men väl åt kanske tusende landsmän lemna ett glädjande bevis derpå: huru menniskokärleken ännu, som fordom, i tysthet lefver och verkar undangömd bland våra berg. Icom vår stad har behofvet efter godt dricksvatten länge varit kännbart. Endast med lång och dyr transport kunde ett drickbart vatten bekommas från den ena half fjerdirgsväg från staden belögna källan. Denna brist var isynnerhet tryckande för arbetsklassen. För att pu afbjelpa denna nöd, har nyligen en af stadens högt aktade medlemmar, hr konditor Lundgren ltit på egen bekostnad och med stora uppoffringar leda vattnet i täckta rännor från källen till staden. teder och välsignelse öfver den Gudsmannens verk ORTER 1