Aftonbladet – 25 februari 1848, sida 1

NNONSER emottagas i förstnämnde Kontor. Utdelning kl SES ENE ANA Vasa a TTT RES RTR INET SOKRATES SKIT tillståndet i Götheborgs länsfängalse, der 150 fångar varit sammankastade: somliga de gröfsta brottslingar, andra sådana, som blifvit irsatta blott för underlåten inxällel:e vid ting. Frih. Cederström, R., önskade länsfängelser i I hvart län, om tiligånzarne medgåfve; men så vore icke förhållandet. Han trodde icke att Itullinkomsterna skul!e ökas genom tullnedsättning, ej heller att bränvinsskatten skulle uppgå till beråknadt belopp. I stället för att bygga nya hiradshskten, kunde häraderna låta uppföra plank omkring de gamla, eftersom fångars rymning de-igenom förekommes. Tal. föreslog anslagets nedsättning till 300.000 rår, till förekommard23 af nödvändigheten ait för ett sådant improduktivi ändsmål, som fängelsers uppförande, skuldsätta riket. Hr von Hartmansdorff bifill det tillstyrkta anslaget, men öville hafrasdet användt blott till ransakningsoch linshäk en, i hvilka fångar sitta län:st. Sitälst Kvarför tal. ville hafsa bort I häradsfänge!se; na vore, att de skulle blifva för I många alt uppföra, nemligen 364, hvar:il! komma 84 stadsfängelser. — At: beräkna 4773 cel-ler för länsfängelser vore för litet. — Fångforslingen behöfde icke blifva så dyr i Calmar län, sort af eh talare varit åberopadt, om r2sidenset flyttades frin länets södra ända till Döderhultsvik. — I anledving af ett yttrande, att i ett lån intet höradsängelse finnes, åberopade tal., mot landshöfdingen derstädes, allmänna lagens stadgade; att häradshäkte skall fianas vid: hvart ting: Grefve Sparre, E., ansåg frågan här vara vida mindre om ransakningsän om straff-fängelser, hvilka sednares fullständiga utförande skulle kosta 9—40 millioner rdr bko, enligt en inom Lagutskottet uppgjord beräkning. Den fördelen af cellfängelser, att fångarne ej korrumpera hvsrandrå, ansåg tal: ej värd så mycket. — M:n bör äfven taga klimatet i betraktande. Ken det vara fördelaktigt, föreställde tal., at! låta en man, som suttit inne 40 år, komma ut en kall vinterdag?! D :ssutom är ensamhetsfängelse icke afskröickande; ty efter 5 månader blir en fånge ven vid ensamhet och nervsvag. Det hade händt grefven under hans utrikes resor, att när han varit inne ho: tångar i celler, ade desse ej velat tala vid honom, utan bedt honom gå. — D:t uppgjorda kostnadsförslaget för de nya cellfängelserna vore uppenbarlig n för lågt. Man hade beräknat 1000 rdr per cell i stadsfängelse, fas än kostnaden för redan färdigbyggda hade uppgått till 4600 rdr. Man bade skyllt detta på mistag vid byggnadernas uppförande; hvem garanterade, att icke såd:nblefve förnyade? Att uppföra häkten i alla härader blefve för dyrt, och onyttigt; ty ibland fianes ingen enda fånge i ett härad. Häraderna kunde ju sjelfve bygga käkten. T:1. hade besökt linsfängelset i Stockholm och der hört, att en qvinna genom ensamheten mistat målet och icke återfått det förrän hon blifvit förflyttad till norra körrektionsinrättningen... Fiere fångar hade försjunkit i fullkomlig 2pathi. -Helsotillståndet hade varit dåligt. Den. större . eller mindre frikostighet, hvarmed 5 änderna b-viljade anslag till cellfängelser, komme att inverka på Lagutskottets beslut om ensamhe sfingelses 2nvändande såsöm straff. Grefve Horn önskad ingen indragning ianslaget till länsfängelserna, hvarmed han äfven menade sådana kronohäkten, som vore nödiga såsom stationer mellan länsresidenser, till hvilka afståndet från någon del af länet vore för långt. De nya länsfångelsernas färdigbyggnadskulle ckesfördröjas genom detta utlåtändes återremitterande, om anslaget beviljades utan inskränkning till visst belopp om året. — Tal. hade haft erfarenhet af hvad dålig vård kan åstadkomma och huru mycken oordning kan förefalla vid ett:cellfängelse. . ; Grefve Björnstjerna upplyste, att ceilsystemet ej varit antaget i England för ett år sedan. Central-criminal court hade då suttit i Newgate, som är ett fängelse af gamla sorten. Grefvarne Lagerbjelke och Gyldenstolpe, samt frih. J. Cederström yttrade sig äiven emot utskotte!s tillstyrkande. Vi hafva nu meddelat de hufvudsakliga skäl, som anfördes af den ena sidan. Å den andra yttrade sig: : H. exe. grefve Posse ansig det följa klart af den kongl. prop., att de. nya fängelserna vore ämnade till ransakningsfängelser, och till strafffängelser blott i samma: mån, som de gamla länsfängelserha; nemhligen till: -undergående af vattenoch -brödsamt enskildt fingelsestraff på kort tid. Om man stann-de vid Hvad som redan är gjordt, såsdm br Råääfs afsigt syntes vara, så vore de redan använda summorna utan ändamål. Det skulle då inträffa, att fånge, som ena tiden. sutte i ensamhetsfängelse, en annan tid komme i gemensaimhetsfängelse, hvarigenom det: förras goda frukter: blefve förspillda. Såom bevis för. gemensamhets-fängelsernas förderflighet uppläste b. exc. åtskilliga rapporter EAA EINES ENE NEVER PES än vänliga ögon: Hvad cör Snånöhate Kär?