Aftonbladet – 24 februari 1848, sida 2

— ihåg edra ord, mylord. Ni sa till mig: att jag skulle gifta mig med Jenny, derför att ni inte hade rättighet att jaga på lord Clarendons mark. Nå väl, nådig herre, nu säger jag er, att ni inte heller ska få jaga på min. Sir John: Du vill då, olycklige ... Ha!ifax: Gör hvad ni vill, mylord, det är mig likgiltigt. Tror ni kanske att jag är rädd för döden? ... I det fallet bedrar ni er mycket! Döden! f.. ja, i sex år har jag lekt med honom, och två eller tre gånger varit honom helt nära .,. En soldat, en gammal duellant skulle frukta för döden! ... Kanske ni har lust att lära er hur en man bör dö? kom då och var vittne till min afrättning! TIONDE SCENEN. DE FÖRRE. JENNY (kommer ip). Jenny: Min Gud! ... min Gud! ... hvad är på färde? Sir John (går till henne): Ingenting ... det är ingenting, mitt barn, Halifax: Tag er till vara, mylord, jag lefver ännu; nalkas inte henne! Sir John: Men så hör då ..Hablfax: Kom hit, Jenny ... kom hit, arma barp, kom, min olyckliga maka, som man antingen vill göra till enka, eller ock vanära. Jenny: Ack, min Gud! hvad säger du? Mylord, ni lät mig boppas ... ni hade lofvat mig ... Habfax: ÅAh-ja ... han är mycket ädelmodig.-.. han lofvar mig lifvet ... han föreslår mig att fly, men på ett vilkor: det är, att du ska bli gvar här! Jenny (springer till. honom): Nej, aldrig, aldrig ska jag skiljes från min make! Halifax (trycker henne till sitt bröst): Bra, bra, mitt barr. ... Men den der hederliga mannen hade tänkt, förstår du, han hade tävkt att jag, för att frälsa mitt lif, skulle samtycka till att göra dig föraktlig i dina egna ögon, och att du, skiljd från mig, skulle bli hans ..Sir John: Håll, olycklige! jag måste väl säga dig det: din hustru är min dotter!