Aftonbladet – 21 februari 1848, sida 2

tt uppbetsade och till och red betalda af fortskridandets fiender, för att ställa till oordningar. Pater Cocle och polisministern del Carretto uppgifvas högt och allmänt att hafva, före sin afresa, ombesörjt sold och ledning åt dessa frukten-värda horder, hvilka förut :å många gånger bililvit begagnade mot framskridandets iG6-r. Man hörde lazzaronernas lefverop för konungen silunda som oftast åtföljas af ropet: Abbasso la constituzione!, (ned med konstituiionen!); men det förut i Neapel inråtiade nationa!gardet och borgaregardet hafva red verkligen beundransvärd ifver vatat för ordningens upprätthållande samt skingra: eller arresterat de värsta skrikarne mot konstitutioner; tyvärr icke öfverallt utan blodsutgjutelse. Fiån Palermo hade man då unlerrättelser vill den 26 Januari, med ånrgskepp som efter vanligheten öfverförde sårzde i mängd. Palermitsnerna bade låtit gjata kznoner i bröderna Gallos jerngjuteri och eröf:at andra; de hade tillsammans femton cch beredde sig att storma slottet. Af de belägrande kongl. tropparna hade omkring 200 boaber, kanonkulor cch tartescher blifvit inkastade i staden, men utav serdeles skada; så snart en bomb föll ned, Var någon af folket genast så dristig att rycka ut brandröret. Stora summor voro sammanskju:nz2 från alla: håll för att understödja de för folke: stridande; alla kloster kontribuerade; ett pa nunrekloster bade blifvit utrymda, för att från dem kunna bättre försvara staden; jesuiterns nödgad.s betsla dugtigt. Den förnäma adels täflade med det talrikt ankomna bofasta l:ndifolket att bibehålla ordningen; snsedda damer, t. ex. hertiginnan Cesaro, ledde vården om de sårade cch sjuka; penningar, lifsmedel cch smmunition fanns till öfverflöd. Journal de Dåebats bar underrättelser från Neapel till den 34 Januari, hvilka bekräfta det glaza mottagande, som konungen rönt på sin ridt genom staden; men tillika att det reskticnära partiet flerestädes sökt stifta oro genom lazzaronerna. I sflägsna qvarter af staden mottogs konungen väl af dessa menniskor med eu Evviva! men hvarpå följde ett Abbasso la Constituzione! Konungen skall derpå hafva svarat: det 2ngår er icke; det är en regeringsform som alla andra, och jag har gifvit den derföre att den syntes mig bäst. På andra båll bifogade lzzzaronerna ytterligare ropet: Viva la santa föl (lefve den heliga tron!) hvarai man finner att reaktionspartiet förespeglat dem vådor för religionen genom den nya författningen; men öfverallt lyekades borgargardet att afvärja vidare följder af dessa försök. För öfrigt visar sig konungen bestämdt obenägen för sammanblandning af sina koncessioner med det öfriga Italiens förhållanden. Sålunda föranlät E s Mm en LL je fm I. ban den unge heriigen af Albinet:o på gatanl att taga bort den trefärgade italienska kokarden, som han bar; han sade: Bår icke dessa förger: det är icke mina; de skulle blott bereds oss olägenheter hos främmande makter. Jag bar min egen kokard; för att ega en grundlag behöfver man icke byta om färger.n Hr Bozzelli är utnämnd till inrike; minister. Under Murat var han statsråd, men blef genom händelserna 4821 nödsakad att fly till Paris, och är bekant såsom en upplyst man. Hans utnämning har i Neapel väckt allmän tillfredsställelse, och anses som en borgen för uppriktigheten af konungens medgifvande. Den 34 egde man i Nespel inga nyare underrättelser från Palermo; enligt de trovärdigaste uppgifterna skulle trupperna på fästet Castellamare nödsakats att efter en mördande strid utrymma sin sista ställning, och bade på sitt återtåg till general Saugets läger blifvit bårdt medtagna. Den 30 anlände till Nezpel mer än 2000 sårade soldater. Angfertyg bade afsändts dit för att hemta de öfriga trupperna. Det sades att man ville helt ech hållet utrymma stadens fasta punkter och öfverlåta allt åt underhandlingarnes utgång. Förhållandet med Sicilin var betävkligt, emedan regeringen icke ville på något vilkor medgifva ön ett särskildt parlament, utan på sin höjd stt den för begge rikena gemensamma representationen skulle vexelvis sammantiräda i Palermo och Neapel. Underrättelserna från Messina gingo till den 28 Januari. Tillståndet i staden var hotande, men någon öppen strid hade icke egt rum. Konungens första koncessioner lugnade icke folkrörelsen; imedlertid hade msn uppskjutit utbrottet, i afvaktan på ytterligare underrättelser från Palermo. Det försäkrades att upproret begynt i Catanea den 26 Jan., och att Calatzgirone, Carlantini och Mil:zzo höllo på att resa sig, MM a tr h —— — Den 530 Januari kl. 4 på e. m. anlände en kurir från Neapel till Rom, med depecher tilll sardinska sändebudet. Vid Coliseum anhölls han at en folkhop, som ville veta nytt från Neapel; han tog då ur fickan nigra exemplar af konung Ferdisands kungörelse cch lemnade åt skaran, hvarpå hen fick fortsätta sin fård; men med Jjungeldens hastighet spridde sig ryktet cm kungörels.ns inrehbåll; Corso fylldes med menniskor; stora skaror genomtågade denra ocb Roms öfriga gater, under ändlösa lefverop för I Sicilien, Neapel, dess nya konstitutionen, Italen Toch oberoendet. Creclo Romano illuminerade Isna fönster, cch många andra bus följde exemplet. Allt tillgiek för öfrigt med största ordning. Den 4 Februari hann underrättelsen om neapolitznska konstitutionen till Genrua, och följIdes, likasom i Rom, af ocrhörda fröjdebetygel ser. Hår beslöt man genast ett bögtidligt Te I Deum i den stora kyrkan Annunciata, samt staIdens eklärering. Lifligast tillgick det framför neapolitonska konsulns hus. Denne, en gammal anspråkslös man, som dagen förut bade blifvit .Jup; skrämd nog vid hopens fordran om utlemInandet af ex-polisministern del Cairetto (se lör -Idagsnumre!) och nu hörde ropas lefve för NcaIpel, Sicilien, Piemont, Lombardiet, Torcana, IRom, ville gerna tillfredsställa alla partier, och