Aftonbladet – 21 februari 1848, sida 2

Få TA LÅT STOOLHOBI. Den först i går ankomna snällposten från Hamburg af den 42 medför underrättelser från London och från Paris af den 9 dennes. SPANIEN. Inga politiska nyheter af vigt. Eco del Commercio, offentliggör flera adresser från serskilda städer till Espartero. FRANEBIKE. Adressdebatten fortgick och diskussionen argående förbudet mot reformbanketterna var särdeles lifliz; men politiska nyheter voro ganska obetydliga. Det hade väckt stor förvåning, att konung Ludvig Filip hade skyndat sig att utvämna den nye neapolitanska premierministern Serra Capriola till storkors af hederslegionen. STORBRITANNIEN ocE IRLAND. I ett bref från Mexiko af den 43 Dec., som meddelas i Britannis, omtalas Paredes plan ait förvandla Mexko, eller åtminstone en del af den auvarande republiken till en monarki, under en europeisk prins, såsom ärftlig konung, med en representativ författning och en armå, hvilken skulle vara inskränkt till det antal, som behöfdes för upprättbållandet af den inre ordningen. I Uaderhuset hade ardra läsningen af judeemancipationsbillen börjat, men abröts af hr Ansteys anklagelse mot Palmerstonska politiken, hvilket fann så liten anklang i Underhuset, att ledamöterna bortgingo, så att hela saken, ibrist af det för beslut erforderliga antal (40), förföll. Sjöfolket bade d. 9 Febr. hållit sin procession på Themsen, för att beledsaga den stora petitionen sf skeppsredare och skeppskaptener, styrmän och matroser, m. fl. till fördel för navigationslagarnas bibebållande. Tåget bestod af 2 ångfarlyg, som bade omkring 60 till 70 rodderbåtar i släptåg. Billen angående inlelandet af dplomatiska förbindelser med Rom lästes för z2ndra gången i öfverbuset d. 8. Grefven af Eglinton föreslog ett amendement, att den romerska gesandten i London ieke skulle få vara en andlig man; på det ej den romerska missionen skulle blifva ett jesuitberberge. TYSKLAND. Från Berlin skrifves att vice marskalken v. Rochow, vid ständer-utskottets förbandlingar rörande frågan om straffbestämmelsen af adelsskapets förlust, höll ett intressant tal, som vann lifligt bifall. Herr von Rochow yttrade bland annat: Efter mina åsigter innefattar adelsskapet ingenting annat än rättigheter, att sätta en prtikel framför eller en svans i ändan af sitt namn, sisom ett vittnesbörd att den mannens förfäder, som begagnar sig af en dylik rättighet, voro folk af ära, och såsom en uppmaning att sjelf vara en ärans man. (Härvid afbröts talaren af flera bravorop.) Detta kan af Cem, som bära ett ärofullt namn, visserligen betraktes såsom en ganska stor och skön företrädesrätt, men den får ej kränka eller ingripa uti någon annans rättigheter; och det må vara hvars och ens ensak att uppskatta denssmma Luru högt ejler lågt han bebagar; men om man måste antaga att en adelsman begått en ärerörig handling, att han såedes icke sätter något värde på denna rättighet, att densamma ej på honom utöfvat någon inflytelse, så är den icke mer tillämplig på honom och måste derföre från detta ögonblick upphöra. (Förnyade bravorop.) ITALIEN. Sedan kungörelsen cm den nya grundlagen var utfärdsd i Neapel, fyllde ett oerhördt jubel staden, och på en gång såg man åter glada ansigten, der förut blott mulna och bekymmerfulla visat sig. Det var kl..9 på förmiddagen, den 29 J:nuari, som kungörelsen anslogs. Aftonen förut bade konungen muntligen låtit tillkännagilva sin afsist, och i alla kaffehus samt på andra offentliga samlingsställen rådde en utomordentlig rörelse, oaktadt rånga ännu tviflade på nyheten. Men knappt hade de första exemplaren af kungörelsen utkommit frin statstidningens tryckeri, så begyntes ett löpande och rännarde från alla håll till Slottstorget och Toledogstar, och redan kl. 44 var den sistnämnds i ordets egentliga mening fullproppad med vag