Aftonbladet – 21 februari 1848, sida 1

vie 7) RME PRISER andra kbufvudiutel, bef inledningen återremitterad; 4:sta punkten bifallen; den 2:dra återremitterad, emedan utskottet på ett ställe nyttjat ordet proiokoaller i stället för handlingar; S:dje och 4:1e punkterna bifallaa; den 3:1e bifallen, hvad ansl:get till krigsbofrätten angick, men afslagen i hvad den rörde förändringar i denoas sammansättning; punkterna 6, 7, 8 och 9 bifallna; 10:de punktea återremitterad, efter ea lingre diskussion, hvarunder hrr v. Hartmansdorff, frib. J. och R. Cederström, samt grefvarne Lrgerbjelke och Gyldenstolpe yttrade sig för förslagsanslagets för fångvården höjande från utskottets beråknade 7350,0009 rår om iret till 800,000 rdr, hvaremot exc. grefve Posse, frih. Tersmeden, samt hrr S. G. von Troil, Gripenstedt; von Rosen och Akerman talade för utskottets mening; punkterna 44, 42, 43 och 43 biföllos; den 44 ansågs icke föranleda till någon åtgärd. I eftermiddagens plenum föredrogs Statsutskottets utlåtande JV 40, angående utgifterna under riksstatens 3:dje hufvudtitel. H. exe. frih. Ihre afgaf ett yttrande emot den af utskotiet föreslagna skrifvelsen till K. M. om iakttagande af besparingar å anslaget för sindebud hos fremma2nde makter. H. exc. talade mycket väl. Han ansåg en sådan skrifvelse, som den föreslagna, obillig, emedan ständerna redan vid 4840—41 årens riksdag gjort besparingar, som lemnade ingenting i den vägen öfrigt att önska. Han talade om hvad konvenansen och ett häfdvunnet bruk fordra i afseende på ett rikes representerande hos fremmande makter, och anförde såsom bevis på åsigtern2 derom, huru många stater af andra rangen håla flera sändebud och gifva vida siörre anslag, i förhållande till sin folkmängd, än Sverige och Norge. Han tselade äfven om det årofulla namn Sverige eger genom sin historia, och nödvändigheten att värdigt uppbära det, ehuru det faller sig dyrt. Frib. Jaesb Cederström förenade sig med h. exc. frih. Ihre, äfvensom, i hufvudsaken, br von Hartmansdorff. Men den sednare ansåg, att utskottets förslag icke borde, såsom exe. Ihre yrkat, förkastas eller afslås, utan, med ett mildare uttryck, få förfalla. — Förslaget afslogs dock. : Bankoutskottets berättelse om granskningen af bankofullmäktiges förvaltning af banken, sedan förra riksdagen, föredrogs punktvis. Ståndet biföl, godkände, lät bero vid, eller förklarade ingen åtgärd vara föranledd af samtliga 33 SS, allt efter deras beskaffenhet. Hr von Hartmansdorff — en af bryr bankofullmäktige — anmärkte hårdheten deraf, att utskottet icke namngifvit dem af bankofutlmäktige, som deltagit i, af utskottet klandride, beslät. För att freda sig snmilde ban sig stt tala vid föredragningen af åtskilliga anmärkningspunkter, och yttrade vid hvarje sådant tillfälle: Högvälborne hr grefve och landtmarskalkt! Högloflige Ridderskap och Adel! Jag har icke deltagit i det klandrade beslutet. Och utan vidare satte han sig ned på sin bänk. Närmast bakom henom har en annan af brr bankofullmäktige, kammarherren Bernhard Rosenbiad, sin plats. Efter hvarje sådant yttrande af hr von Hartmansdorff uppsteg han, anmälde sig och yttrade: Högzvälborne hr grefve och landtmarskalk! Höglofliga Ridderskap och Adel! Jag får gifva tillkänna, att jag deltagit iden klandrade åtgärden; eller: Efter dessa sjelfb :kännelser börjat, så får j;g bekänne, att jag beklagligen har deltagit i denna åtgärd; eller Jag måste bekänna, att jag olyckligtvis deltagit i denna åtgärd. Grefve Gyldenstolpe — också bankoullmäktig — instämde i dessa syndabekännelser. Episoderna vickte mycken munterhet inom huset. Bankoutskottets utlåtanden JV 46, 47 och 48 biföllos, äfvensom Statsutekottets JV 42,43, 44 och 435. Statsutskottets utl. JE 46 bifölls i första mom., men afslogs i andra; samma öde vederfors M 47; M 48, 49, mem. M 30, ul. JM 31, 52, 53, 55 och 56 biföllos; JV 54 ansåg: icke föranleda mågon åtgärd. Bankoutstottets utl. JV 20 lades: till handlinzarne; JM 24 och 22 biföllos. SRV VD ELvi ee Ho: Bondeståndet anfördes, emot dess beslut angående giftorätten, reservationer af Per Bengtsson, Jöns Ersson, Erik Andersson, Sandstedt, J. P. D.niel:son, Petter Persson, Lars Rasmusson, Tobias Lind, Appelquist, vie tslm. Nits Persson im. fl; — mot beslutet i — öfrågan af Ingerund Odin och GChristen Poe. oc. Af de sntomne Kongl. skrifvelserne ledes . — första, om riksdagens förlängning, till handlingarne; de begge andra b2gärdes på bordet. Emot 7:1e punkten af statsutskottets utlålande JM 37, angående koppsarränten, upplästes anföranden af E ik Andersson och Anders Eriksson från St. Kopparbergs Län, hvari omtalades. le höga böter som ännu åliggas för uraktlåenhet att till Kopparberget leverera kolskatten nn natura — ett onus som ej utan de största uppoffringar kan fullgöras. Erik Andersson väckte derföre motion om upphörande af dessa böter, oc) Anders Eriksson ville ha sitt anförande remitteradt till stindets enskilda utskott. !. Punkten åierremitterades. Statsutskottets ulåtande HM 38, angående regering af utgifterne å Första Hufvudtiteln, fövedrogs härefter. Vice talm. Nils Persson upp-: manade alla, som kunde hafva några skrupler, i Å a att innehålla med dem, då scken redan af 34 stånd sors afejord. Anslagen till det kungliga puses ledamöter vira ingalunda för s:ora, vid petraktende af den utmärkta frikostighet, hvar-. ned nödställde och behöfvande från detta håll städse understödjas. Bengt Gudmu. dsson, som