Aftonbladet – 18 februari 1848, sida 3

henne åter, om också hela er förmögenhet skulle gå åt på efterspaningen. . Sir John: Tack ska du ha... först ska visysselsätta oss med det angelägnaste, Halifax: Ja. och det angelägnaste är att jag friar, inte sant? Jag är också färdig nu. Sir John: Ett ögonblick: Du har gjort dina förbehåll? Halifax: Ja. . Sir John: Då är det nu min tur att göra mina. Halifax: Ja, det är sant. Sir John: Jag vill vara närvarande vid mötet. Halifax: Men hvad tänker ni på? då hon står midt emot en man, den hon förut gifvit så många afslag... Sir John: Åtminstone vill jag höra det, Halifax: Ja, det var en annan sak. Sir John: Går du in derpå? Halifax: Ja; jog tänkte just be er derom. Sir John: Der kommer hon! Halifax: Godt! oo N Sir John: Då skyndar jag På min post (går). Halifax: Och jag börjar nu min Tol. ELFTE SCENEN, HALIFAXJENNY. Halifax (afsidesy: Kors, hon är ju riktigt vacker, den der flickan! Jenny (afsides: Så han betraktar mig! kanske han kommer ihåg mig? Rp ; Halifax (atsides): Den der ska således ge mig korgen! det ska bli roligt Nog... det bar -åtminstone nyhetens behag. (Högt) Kom hit, kom hit mitt barn. . Jenny: Ja sir, jag . . (afsides). Hvad jag är upprörd! Halifax (tar hennes hand) (afsides): Godt, hon darrar då hon står bredvid mig, hon kan inte tåla j mig, det är redan godt tecken. (Högt) Inger jag dig fruktan? ; : I Jenny: Fruktan, Di... Ack, nej, nej! Halifax (afsides): Ja så, hon tycker atltjag inte är farlig för henne, ännu bättre! (högt) Skulle jag såra er, om jag sade, att jag finner er vacker? Jenny: Nej, tvertoml d Halifax: Verkligen? Nija, alla flickor önske jatt man ska säga dem det; det. bevisar ingenting ännu. Kanske ni inte skulle vara så fördragsam, om jag sade er att jag älskar er. i stigt Jenny (glad): Ni skulle älska mig! är det väl möjlig ; Halifax: Ahl det kommer er att skratta: Dp gör narr af mig! nå, om så är, så låt oss inte tal mer derom, så kommer det inte mer i fråga.