Aftonbladet – 12 februari 1848, sida 2

RR RR RRRRRRR——————— Lt —— rangregimente, der ni kan förblända någon arftagerska och lefva på indragningsstat tills edra affårer kommit i litet bättre ordning. Verkligen! sade Georg, som stod stum af häpnad öfver sin för detta väns uppförande, och knappt kunde tro sina öron, då han erinrade sig att Noel var honom skyldig inemot tolf tusen pund, i lånta penningar, spelskulder och borgensförbindelser. Georg försmådde att göra honom några förebråelser, utan tog afsked sf sin onkel, som med detsamma uppsteg från bordet och kallt önskade honom god morgon, lofvande att han under loppet af dagen skulle höra af honom. Då Georg passerade genom förstugan, fick han ytterligare bekräftelse på sitt aftagande inflytande, genom portvaktaren, som, läsande Morning Post, kallade på en annan betjent, som läste Times i det motsatta fönstret, att öppna porten i stället att som eljest lyfta sin egen oviga lekamen till detta ändamål. Nedslagen och modfälld begaf han sig hem; der han, som han väntat, fann en biljett från Dyson. Han bröt sigillet och läste som följer: Bästa Arden, — jag är verkligen ledsen att Mead och Delby skulle uppföra sig så illa hos er förliden nalt, men ännu mer förödmjukad öfver att ni räknade mig till dem. Affären är ful och den gamle gentlemannen förlorade betydligt till dem. Jag lemnade dem tidigt och ansåg det bäst att begifva mig till Doncaster, der jag nu vistas. Allt detta blifver emellan oss båda, och jag litar på er att hålla mina apparanser uppe. MHvad Mead och Dalby vidkommer känner jag dem ej vidare, än att jag två gånger mött dem i sällskapar, och Macey presenterades för mig vid Newmarket. Tfall sakerna skulle taga en ogynnsam vändning, så skrif till mig hit. Eder tillgifae Arthur Dyson. Detta var således den man, jag gifvit mitt förtroende, sade Georg till sig sjelf i det han ihoplade brefvet. Jag hade således ändå rätt — jag såg deras knep och min onkel skall ej betala någonting, dertill är jag fast besluten. . Knappt voro dessa ord yttrade, förrän några rader från öfversten anlände med begäran att han