Aftonbladet – 12 februari 1848, sida 2

nemligen Frankrikes regering säga, att sön-l dringsförbundet i Schweiz var mnationelt och l: edsförbundet upproriskt; att Italiens rätt blifvit l förstummad genom fördragens bokstaf; att Frank-l: rike måste blifva i Rom gibelliniskt, i Bern pre-l! sterligt, i Piemont österrikiskt, i Krakau ryskt; : att det måste förneka sina grundsatser. Allt: detta sökte icke br Guizot vederlägga. Hani: sökte deremot, att på ett annat fält öfverföra!! striden. Han påstod att grundvalen för franskall politiken måste vara de bestämda rättigheterna och de bestående, erkända fakta. Detta måstell vara rättesnöret för en hvar vis och regelmäs-l4 sig regering. Med bestämda och politiska rät-ls tigheter förstod ban: ingen revolution, intetli krig. (Då detta väckte något knot i kammaren, i yttrade Guizot, att han visserligen visste attl: det kunde finnas rättmätiga och nödvändiga re-l! volutioner och krig, men sådant var ett undan-: tag i folkens Lif.) Men, sade han, så vill ejl: hr Lamartine se saken. Så snart han ser utsigt till en revolution, bemödar han sig att öfverdrifva den och gifva den större betydelse l. än den kan ega. Om kammaren skulle tillrådal och regeringen antaga ett sådant förfarande il italienska angelägenheter, som det man förordade, och inblanda sig i dessa, så skulle Italiens sak vara förlorad och Frankrike bafva skulden deri. Vår politik, sade han, stödjer sig på följande grunder. Vi tro att i Italien finnas tre intressen att betrakta: den politiska jemvigtens, det religiösa, och det liberalt moderata. I det första afseendet bör ingen makt vara i Italien dominerande, lika litet vi, som någon annar. Den enda borgen derför är de italienska furstarnes sjelfsiändighet. Men det visar sig ju att den finnes. Bevisa icke påfvens, ko-l nungens af Sardinien, storhertigens af Toseanal bandlingssätt, att de äro oberoende? Göra ej! dessa furstar gemensam sak med sina fola? Aro de icke öfver all utländsk inflytelse? Hafve vi ej lemnat denaa sjelfständighet vårt bistånd? Men vi hafva vakat öfver, alt vårt bistånd icke skulle föra dera lingre än de sjelfva ville. Och Österrikes moderation bör rean äfven göra rättviss. Det har icke lagt något hinder för utvecklingen af italienska furstarnes oberoende, u:an handiat med mycken moderation. (Detta väckte utrop af tvifvel och ogillande i kammaren). Talaren fortfor: skulle det icke vara tillåtet, att från denna tribun orda om en främmande makts beteende och yttra, att hon ej förtjenat de tillvitelser man gjort henne, så finnes här hvarken rättvisa eller frihet mera. (Härvid uppstod nytt lirm, som ytterligare förnyades, då talaren sökte ånyo försvara sitt påstående.) Hen sade, att Frankrikes, intresse i fråga om politiska jemvigten således blifvit väl bevakadt. I åtta år hafva vi erkänt fördragens helgd. Det är 4815 års fördrag, som bestämmer den europeiska ordningen, och det är hela verldens intresse, liksom Frankrikes och Europas, att det så är. Talaren berättade, att engelska kabinetiet i afseende på territorial-status förklarat, på Österrikes förfrågan, att det aldrig skulle medgifva någon förändring deri; och han slutade med att upprepa, i fråga om italienska folket, hvad han 41851 sagt till sina egna landsmän: Om j viljen nöja eder med fredliga, väl-! ordnade och utförbara reformer; och ständigt handla i godt förstånd med edra furstar och regeringar, utan att störa Europas fred, så sk3ll ni lyck:s i hvad ni nu företagit, och hvad vidare bör ske skall följa af sig sjelf. Detta synes hafva behagat kammarens pluralitet, som dertill högljudt gaf sitt bifall. Abd-el Kader har blifvit mycket bedröfvad öfver den utgång frågan om hans framtida vistelse fått. Han inser nu, att man vill för alltid rubba de löften han erhållit, att kunna söka sig en vistelseort i Arabien eller Egypten och att få vallfärda till Mecka. STORBRITANNIEN ocx IRLAND. . I Manchester hölls den 28 sistl. Janusri en stor fest, för att fira återvalet af de parlamentsledamöter, som förut tillhört Anti-Coru LawLeague. Tolf bird med 420 kuverter hvardera, voro anrättade, och gallerierna fulla af åskådare. Men räknade öfver 3,000 personer närvarande. Tal och skålar afvexlade, och Cobden, Gibson och Bright gjorde interressanta framställningar om flera dagens frågor, ibland andra den om Englands försvarsanstalter. Såsom en motsatts till denna fest berättas från London om en den 29 hållen församling af sjöstädernas deputerade, skepaare, styrmän och matroser, hvilka skola ämna göra en remonstration till fördel för navigationsakten. Den 2 dennes skulle en petition af skeppsredarne, m, fl. i detta afseende ingifvss till drottningen. Parlamentet skulle sammanträda den 3 dennes: I Newcastle hade handelshuset Bertram och Parkinson gåt öfver, med omkring 200,000 punds passiva; och i London John Brigh!, Man et Comp. Generalen Fredr. Maitland har aflidit, 85 år gammal. Han hade 4787 varit med vid Gibraltars undsättning och sedan utmärkt sig i Westindien och Spanien. Ifrån Lissabon hede man i Lond:n underrättelser till den 49 Janusri, men af ingen vigt. Cortes hade ännu icke börjat sina öfverläggningar. TYSKLAND. I stället för den rappellerade marskalk Saldenha, kommer kertigen af Terceira att fungera såsom kopgl. portugisiskt sändebud vid hofvet i Wien, der för närvarande blott finnes en portugisisk charg daffaires. I anledning af den aflidna hertiginnans af