Aftonbladet – 10 februari 1848, sida 3

f samma omfång, i dettta hänseende, gom The inglish Calculatipg Enginep (eller om 47 siffror, emte 7 differenser, hvardera af lika sifferbelopp) ill 43,600 rdr bko (d. v. s. 373 proc. af kostnaderna England). Vår lilla modell (som har 3 siffror och differenser) skulle, med samma fulländning, kosta 000 rdr, 0. 8. V. Denna modell, i sitt nuvarande skick, har likväl Idrig varit erbjuden till afyttring, ej heller någon nodell, af hvad omfång som helst; det är ock lätt nsedt att vi derigenom skulle äfventyrat att åt förstcommande spekulant, som toge kännedom om molellen, äfven öfverlåta hela frukten af mångåriga bemödanden, och alla dervid använda kostnader; ifvensom, i fall spekulanten vore utländning, att från vårt fädernesland till utländskt område öfverlytta förtjensten af sjelfva problemets fullständiga ösning ). Att vi ej önska låna vårt biträde åt sådant, skall sannolikt ingen fosterlandsvän förtänKa 088. Helt annat blir förhållandet så snart vi en gång igt tillfälle att få ett mera fulländadt machineri rambragt med tillbjelp af de särskilda instrumener och apparater som dertill måste anlitas. Sedecrmera möter intet hinder för aflåtandet äfven af mindre machinerier och i samma förhållande lägre ill pris. Det är alltså icke tidningsuppgifterna om rår beredvillighet att öfverlåta machiner af sistnämnda slag, utan frågan om tidpunkten och vilkoren för en sådan öfverlåtelse, som äfven påkallat tt berigtigande. Stockholm, den 3 Februari 1848, Georg Scheutz. Edvard Scheuwz. ) Huruvida spekulationen vore lönande, torde i någon mån kunna bedömmas redan deraf, att man medelst ett sådant machineri ägde utväg att beräkna och stereotypera största delen af The Nautical Almanach, en volym af öfver 600 sidor stor 8:o, som nu uträknas af ett särskildt embetsverk i England och årligen utgifves genom engelska amiralitetets försorg, och likaså flera motsvarande arbeten af Bureau des Longitudes i Paris, samt att nya upplagor af de på hvarje långresande fartyg oumbärliga logaritmiska och trigonometriska tabellerna, om de frambringades på detta vis, och således med matematisk visshet att vara fullkomligt felfria, ovilkorligen måste uttränga alla äldre, om hvilka, på sätt Babbage ådagalagt, någon sådan försäkran ej kan gifvas. Sjelfva den blott råknande machinafdelningen skulle mångenstädes vara ett icke ovälkömmet instrument, då man dermed kan lätt och skyndsamt upplösa alla sådana nummeregvationer, med en variabel, som ej öfverstiga machinens grad och hvilkas värde kan uttryckas med machincens sifferbelopp.