Aftonbladet – 10 februari 1848, sida 1

tergarn af N:is 8, 10 och 42 efter 6!; pence pr utgjorde . . . . . bko rdr 342: 23. 4 samt tull och rlla omkostnader . . . 225: 49. Priset å 1000 oblekt watergarn af AM 26, 77s PeNCE6 . s ss so ro . 393: 36. Tull och alla omkostnader derå . . . 245: 40. Priset å 1000 I watergarn J4 30 å 87s pence . so so sr os eo os os 443: 36. — Tull och alla omkostnader . . . . . 215: 40. 7. Priserna på den engelsza varan äro här upptagna efter fakturor för år 1846, men för att icke gifva anledning till den förmodan att en Iperiod här blifvit vald, då garnet stått särdelesl, lågt, tager jag mig friheten tillika bifoga enl; med sista tisdagsposten hitkommen tryckt priskurant, daterad Manchester den 4 Jan. 1848,, cceh således blott 48 dagar gammal. Den visar, att oblekt garn, som svarar mot det. här i riket spunna eller s. k. god sekunda, från N:s 8 till 42, står för så kalladt mule och medio till 6 pence, och för watergarn 6 å 61, pence, således icke högre, men i några fall lägre ån det för samma sorter i kalkylen uppgifna, oaktadt det bekanta höga pris, hvartill bomullen varit uppdrifven under hela föregående höIsten, i anseende till förra årens felslagn-f skör-; dar. På samma sätt förhåller det sig äfvenlj 1 AA JA 4 CC NI -— (MA NO DM mA nm JA -— OM PE f-— DR jmed priserna på de högre numrorna. Af den ifrågavarande kalkylen visar det sig då, att för de första, gröfre sorterna garn är tullvärdet il; Jtaxan utcatt till 2, gånger det rätta värdet, . Teller inköpspriset. Sc JAtt tullen jemte handelsoch sjöfartsfond-afgiften ; ) äröfver . . . s. s 47 — procent af samma värde. ! I Tolag-, stämpel-, vågoch packhuspengar . . . . ss ss so 0 0 BYZ OM s Engelska speser, Sundstull m. m. . 46!47 o Eller alla kostnader sammanlagda 74; procent! laf inköpspriset i England. l I Detta öfverensstämmer också i det närmaste s med den omständigheten, att priserne på sam-! jma slag af bomullsgarn, som i England kostade! för 4009 342 rdr 23 sk. 41 rst., voro vidl: Jsamma tid i Götheborg 449 rdr 8 sk. och il! IStockholm 332 rdr 24 sk.; å JM 26 befinnasl! samtliga kostnaderna enligt samma kalkyl uppgå s Itillhopa till 33 proc. af det rätta värdet. E I Vill man vidare jemföra dessa kostnader med! Iden afgift, som erlägges för hvitt bomullsgarn! Ji tyska tullföreningens stater, hvilken utgör för2 Ten centner. om 410 T, i svenskt mynt 3 rdr 24 sk. bko, så befianes det, att tullomkostnaderna härstädes äfven efter den lägre tullsat-! sen af 5 sk. bko pr med tillagda speser m.c m. utgöra nära tre gånger så stort belopp, som c afgiften i Tyskland, der inga extra omkostnader b komma i fråga. S I:rån 40 till 69 procent är således det pre-!0 mium, som den svenske garnspinnaren äger attt påräkna å olika slag af garn, utöfver den för-a tjenst som den engelske spinnaren har, och hvil-0 ken alltid måste antagas vara någon, då det ärja bekant att bomullsspinnerierna äfven i England g äro ansedda såsom en vinstgifvande fabriksgren, , hvarpå mången samlat stor förmögenhet. Detb bör iakttagas, att vid denna beräkning omkring e 10 procent äro afdragna från de förut speci-0 fikt framställda kalkylerna, för att motsvara de lf speser och den fraktkostnad, som äfven råvaran sö bomull måste vidkännas, till omkring ?V, afjat hvad de utgöra för garnet, hvilket afdrag börst vara mer än tillräckligt i förhållande till va-!h rornas olika värde för lika vigtqvantitet. lä Det bör härvid nämnas, att enligt hvad jag är har anledning att tro, samma kalkyl som nu af mig blifvit åberopad, redan förut blifvit tillle Beredningen öfverlemnad och således varit försk dess ledamöter att tillgå. lä Men dessutom förekommer serskildt, att ibland hå 1859 års tullkommittes tryckta handlingar, hvilka )f2 man finner hufvudsakligen hafva legat till grund ) för Beredningens pröfning af tulltaxan, finnes enC af lärftskramhandlaresocieteten i hufvudstaden till 22 kommitteen ingifven skrift med kalkyl å verkliga kostnaderna att införskrifva engelskt bomulls-?5 garn, och att samma kalkyl lemnar ungefärligen t? enahanda resultat, som den af mig framställde Y? beräkning. st När nu hr chefen för finansdepartementet sJelf framställt den grundsatsen i afseende på den ifrågavarande artikeln, att en så hög tull som 23 procent v,icke skäligen lärer böra tillplämpas på en vara, som, ehuru i icke ringa mån förädlad, likväl utgör ett råämne för denl: både såsom fabriksnäring och husslöjd inom landet vidt utsträckta tillverkningen af bomulls;väfnader, — en grundsats, hvilken är fullkomigt riktig och af så vital beskaffenhet, att dess ell vidhållande ovilkorligen måste bestämma om de if eller död för hela den vidsträckta näring, om bedrifves medelst bomullsväfnads-slöjder, är utländska bomullsväfnader få inkomma mot 5 procents tull, hvilket ej tål någon påökning, å vida ej smuggling i stor skala skall beforras; när, säger jag, hr chefen för finansdeparementet framställt denna riktiga grundsats inör konungen, såsom ledning :för sitt förslag, i väcker det någon förundran, att hr föredraanden likväl, i och för pröfningen af en så ufvudsaklig artikel, hvarken fästat uppmärkHa amheten på den vid tullkommitteens betänD S ande fogade kalkyl, som lärftskramhandlareer ;cieteten inlemnat, eller synes hafva af samma röd alkyl hemtat någon anledning, att sjelf när-,: 1 are underrätta sig om förhållandet. Af statstill idsprotokoilet kan man icke sluta till annat, eng 2 att hela frågan om utrönande såväl af pri2 ne på engelskt bomullsgarn, som af verkliga !et ostnaderna för dess införskrifning enligt nuva-YM nde tullbestämmelser, eller med andra ord,m9t sjelfva den faktiska hufvudomständighet, hvaraf 955 llafgiftens bestämmande egentligen borde bero, löne ifvit af konungens samtlige rådgifvare helt enMen lt förbigången; ty om felaktigheten i hr fö-digh dragandens uppgift blifvit genom undersökning — 3: rönt, så är det knappt tänkbart, att ej sådant ven skulle blifvit af någon bland statsråderne märkt till protokollet, helst när fråga ej var a en småsak, utan om en den mest maktpålignde inom hela manufaktur-industrien. Den ra löslighet, hvarmed ämnet sålunda synes fva hlfut Iha.nn ov Lem LLlandladt asann — mi må up) tull) ej. tull J få äfv em