Aftonbladet – 9 februari 1848, sida 2

säkerhet; stryk inom det enskilda bushållet såsom medel till huslig trefnad; stryk i skolorna till kunskapshågers lifvande ). Sed-n nu imedlertid en förändring i allt detta börjat visa sig åtminstone såsom en gryende och vacker morgonrodnad, då hågen för jordbruk och andra näringar börjar mer och mer antaga sitt förtjenta rum såsom källan till nationalvälståndet, cc jemväl arbetet och det personliga värdet i samma mån synes vera på väg att vinna något afseende, utan tillsats af yttre flärd eller bebof af fullmaktskapprockar, månne det icke då är en klokhetsregel likasom en pligt för alla, som kunna bafva någon inflytelse på det offentliga lifvet, att icke på något sätt störa den riktning, som den allmänna andan sålunda håller på att taga, eller draga några andliga eller meteriella krafter. derifiån, utan tvärtom tillse, att den måtte stadga och befästa sig på ett ändamålsenligt sätt. 3:3 Om statsverket har något öfverskott ati kunna disponera för serskilda ändamål, utan att det behöfver åstadkommas gerom ansträngningar, som nedsätta den reproducerande kraften och förminska näringarnas drifkspital, så finnes ett föremål för dess användande, som otvifve!aktigt pikallar ständernas uppmärksamhet mer än något arnat, nemligen inrättandet af jernvägar genom laxdet. Detta står i långt större gemenskap äfven med sjelfva planen för ett försvar, än man vanligen betänker. Myjcket kan vara att anföra emot ett jernvägsföretag, grundadt erdast på svenska pengar, emedan det i sådant fall slulle draga en alliför stor del af det industriella kapitalet ur sna vanliga kanaler och uttorka en del af dessa undertiden. Men det finnes en omständighet, som hufvudsak!gen bidragit att öfvervinna de b-tänkligheter vi för vår del länge hyst mot ett jernvägsföreiags ur.derstödjande från statens sida, och hvilken wi här anföre så mycket hellre, som ännu ingen annan framställt densamma, nemligen: att då det efter inrättandet af en jernvägslinie med nödiga utgreningar för att sammanbinda hufvudstaden med de södra och vestra orterna icke blefve någon svårighet att inom 8 dagar sammandraga hela landets krigshär på hvilken purkt som helst, för att möta en infallande fi nde, så skulle, i och med detsamma ebt sådant verk vore färdigt, en högst betydlig Treduktion i sjelfva försvärsstyrkan och kostnaderna dertill kunna äga rum, utan förminskning i den effektiva nyttan. Af denna anledaing, och under förutsättning att kostnadsförslagen m. m. noga pröfvas, skulle vi ice draga i betänkände att tillstyrka ett bidrag från ständernes sida på vissa år, för att garantera aktieägarne i jernvägsföretaget ränta under byggnadsåren, såvida man derigenom hzde bopp att det tufsudsakliza kapitalet kunde erhållas utifrån ; ty cm detta kostade en balj million eller något mera årligen i räntegaranti, men man sedermera kunde bespara 2 å 3 milloner, jemte ernående af de stora fördelar i öfrigt, som jernvägarna skulle erbjuds, så är vinsten uppenbar, äfven om jernvägarna till en början icke kunde ge någon afkastning wutöfver underhållskostnaden. Men så mycket mera angeläget synes det då böra vara, att icke nu göra några nya ut!gifter för ett bråka med ett sjöförsvarssystem, som, hvad det militöriska :nvändningssästet 2ngår, ämu ligger i sin linda, utan endast upprätthålla det nödvändigaste af hvad som redan finnes. Vi skole i en följande artikel något närmare framställa de praktiska slutföljderna ifrån den ) En och annan skall kanske utropa: denna milning är öfverdrifven. De som invända detta, bedje vi blott besinna, om de icke ganska väl erinra sig, huru det ännu för 40 å 45 år sedan ansågs nära nog oundvikligt, att hvarje bättre uppfostrad person måste uppkallas med någon sorts titel, hvilket icke ens ännu helt och hållet upphört, samt om vi icke ännu hafve qvar det öfvermåttan löjliga spektaklet af brukspatronsoch borgareuniformerna, att icke omtala adels-uvi formen? Till detta kapitel hörer vidare cch än mera, att det finnes ganska många, som kalla sig och äfven i flera afseenden äro liberala, men som intagas af ett slags helig förskräckelse, när man rör på frågan om afskaffande af husagan (d.v.s. af husbondens rätt att utan ansvar kunna slå sins tjenare, samt af de tvungna eller halfårstjensterna och i en sådan reform se ingenting mindre är ett uppoch ned-vändande af hela samhällsordningen. Likväl är detta saker, som i de båda mest civiliserade länderna i Europa, England och Frankrike, redan för många, många år sedan är så afgjorde, att en hvar, som der får höra tala: om huru lagen i denna del är beskoffad i Sverge är färdig att falla från skyarne af förvåning Detta oaktadt lärer det ej vara för mycket sagdt att opinionen här i allmänhet, och med undante2g blott af ett litet antal bland de mest bildade, el: ler dem, som sjelfva vistats någon tid i främ: mande länder, ännu är nära nog densamma som för 30 å 40 år sedan. Längre hafve vi icke kommit i de första begreppen om de personlige rättigheterna i samhället. Och ändå är det många andra fall mycket bättre än för några och 30 år sedan, då hvarje löjtnant eller stuöert an såg sig hafva en sorts rättighet att piska upp e! skjutspojke; då det ansågs som en grof förolämp ning om en skjutsbonde fordrade, att någon skull köra enligt skjutsförordningen, och då hvarje liter tjensteman tyckte det ganska väl gå ap, att hurd svottera en handtverkare — kanske likväl ickt om denne infann sig i borgaruniferm. Allt dett är icke mer än bokstaflig sanning. 8 Ökar 21 AK AA stem ada gir harnnm