Aftonbladet – 5 februari 1848, sida 1

i ForsseLs, 3 si MÖRLINGS ; i F. BASTMANS vgi huset A3 9 i hörnet af Hornsoch Jock. 6 eftermiddagen. . SORTEN AGREE RS TTT TSE geten; 5) återställende af den författning etfiga rättigheten att hålla offentliga sammankomster .Joch organisera föreningar; 6). befrielse ifrån, eler förvandling af, tiondeoch grund karten; afIskaffande af embeten på liftid; faststätlande af Ipetitionsrätten för enskilda och korpora:ioner; Ifullkomlig samvetsfrihet, så att ingen för sin -Ireligiösa öfvertygelse kan gå förlustiz om sina borgerliga rättigheter; förenkling af -ta!sverkets Jorgansrion, till vinnande af besparing, samt inskrämsning af embetsmanmstaten m. in. I Karlsruhe hade vid andra kammarens sesIsion den 20 Jan. folkombidet Zner väckt Aaction om utarbetandet af en allmän tysk borgorlig lagbok. Motionären RE sig på Troibauts auctoritet och ansåg den ff varatillandalupen, om hvilken Savigny kunde säga: att Tyskland icke vore moget för denna vigtiga reform. Nationens allmänna röst, som gifvit sig tillkänna gezom de germaniska församlingarne, hade påyrkat, att det närvarande uppkoket på medelilders-tysk, romersk. k-ncnisk och fransysk lagstiftning borde utbyias mot en allmän tysk. Derigenom skulle kry as ett föreningsbaud, som för framtiden bo-ue skydda not den tvedrägt, hvaraf Tyskl.nd förut så ofta varit söndradt. Stadsschuldheisen Siegw rt-Mä ler och statssekreteraren Bernhard Meyer, hvilka spela en så skasmlig roll uti den schweiziska Tcbeilionens historia, och för någon tid sedan anvkommo till Wien, hafva från regeringen erbåll.t sträng tillsägelse att lemna hufvudstaden ch taga sin reträtt till Tyrolen. Skälet till denna förvisning anses vara det sätt hvarpå i synnerhet Siegwart-Mäller i aristokratiska kres:r uttalat sina åsigter om söndringsförbundets öde och orsakerna till dess fall, i det han het öppet angifvit de österrikiska och franska köbnettens förfarande såsom källan till denna, efter hans tanke, oerhörda olycka. Tyrolen har under loppet af Jan: hbfvit trenne gånger herasökt af jo i månad ingar. Den 4 kändes starka jordstötar i S OberTiliach, Anras, Abfaltersbach, Kar: ; Strassen, Murbsch och Sexten. Den 7 yades (enomenet och slutligen d. 45 samt 16 följde tredubbla, men mindre allmänna jordskalkningar. DANMARE. Adresser beslutas i nästan alla delxr af landet, hvari konungen uppmanas att gifva riket en representativ och koastitutionel s: ning; och flera af dessa adresser, sås tade och undertecknade innan roan känt konungens beslut, hafva redan blifvit insinde till kansliet. Detta har utfärdat ett pla hvari den förutnämde amnestien utsträck:s derhän, att äfven de som redan äro dömde tili straff eller bö:er för politiska och tryckirihetisförbryielser, derifrån befrias. Konungen hade den 34 Jan. gifvit parolen på Christiansborgs slott och utfärdat en ordre, hvari krizsmakten till lands och sjös erinras :.m den aflagda huldoch trohetseden m. m. Konungen försäkrar deri, att han i sia framl. faders anda vill från sin sida söka befrämja härens liksom alla andra sina undersåtares bästa, och derigenom befästa det kärlekens förbund, som bör bestå mellan folkiet och fursten, till fäderneslandets lycka. ITALIEN. Sicilien är i uppror. Underrättelsea derom kunde icke döljas i Neapel, sedan regeringen derifrån den 45 Januari brådstörtadt afsändt till Pslermo 40 ånsskepp, med 7 bataljoner jägare, 4 regemente infanteri, pioniercorpsen samt 24 kanoner med tillhörande artilleriser is; alltsammans var under befäl af general Dssauset, som fått sig upprorets qväfvande anbefaldt. Telegraflinien emellan Palermo och Nespel var afbruten; men genom kaptenen på ångfartyget VWVesuvio hade man i Neapel fått full vissbet om upprorets verklighet. Han hade vid sin ankomst, utanför Palermo den 42, funnit ställningen der sådsn, att han icke fann rådligt, hvarken att lossa sin last eller träda i beröring med staden, utan återvände genast till Neapel, dit han anlände följande natt. Enligt de underrättelser han på redden lyckades inhemta, hade stadens besättning kort förut, på kommendantens enträgna hemställan, fått någon förstärkning, och derefter hastade polisen att företaga häktningar i massa bland de förnämsta klasserna; äfven en mängd damer grepos och inkastades i fängelserna. Nu blef Ikvil ställnicgen så betänklig och befolkningen så hotande, att ett utbrott icke längre kunde förekommas. Folket fordrade lösgifning, genast, af alla statsfåvgar; och när detta ej beviljades, bröt det sig in i fängelserna, den 42 (konungens födelsedag) och befriade samtliga statsfångarne. Inga andra fängelser öppnades. Om aftonen var besättningen dels innesluten i citadellet, dels hade den dragit sig utom staden. Hela staden var om af:onen eklärerad och på alla b2rg rundtomkring flammade signaler; stormktlockan ljöd oupphörligt. — Sedermera har msn erfarit att 7till EE AON NRA RNE Och huru? frågade mrs Darrentor. Kat än mA To asro or oh öde 2 SR FL