Aftonbladet – 1 februari 1848, sida 1

ERT ORREFORS ONES då inför domstolarne anhängiga mål angående politiska och tryckfrihetsförhrytelser skola afskrifvas. Statsrådet har fått en ny medlem i kammarherren, stiftamtman Bardenfleth, som blifvit utnämnd till statsminister. Vid den obduc:ion, som föregått med det. kongl. liket, befanns att hans majestäts hjerta. varit onaturligt stort (hbypertropbi), hvilke, jemte. en förbening af en åder, vållat den bloipressning i bjertat och asthma, hvaraf H. M. så ofta lidit och som vid sista anfallet gjorde dn åderlåtning nödvändig, som föranleide armens inflammation. Efter den blef nemligen hela stora ådern på armen inflammerad, ända ifrån handen till skuldran. Man fann äfven spår till sjukdom i njurarna. M ITALIEN. fven i Pavia hafva allvarsamma oroligheter egt rum d. 9 Januari, hvarvid fl:ra personer blifvit sårade af gendarmeriet och dragonerna. Öiver dessa händelser känner man likväl iogentiog vidare, än hvad det officieila bladet i Milsno berättar. Alven i Milano var lugnet icke återstäldt, hvilket man kan finna genom en den 9:de utfärdad ny kungöre!se af erkehertigen vicekonungen, med varniog mot alla förbindelser med orostiftare. Flere italienska embeismön, hvaribland regeringsrådet Decio, berättas hafva sökt afsked, till följd af u,pträdena den 2 och ä Januari. I Genua har magistraten (den s. k. Corpo Decurionale) med 530 röster emot 3, beslutat en unaderdånig ansökning, om tillåtelse att få förflytta pensionärerna i jesui kollegiet t il andra andliga ordnars uppfostringsanstalier, på statskassans bekostnad. Jesuiterna bade för öfrigt aflägsnat sig från staden; biott några få befunno sig qvar i kollegiet, hvarifrån äfvon två tredjedelar af pensisnirerna redan affly:tat. Från Neapel berättas i engelska blad, om nya oroligheter på Toledogatan, nyårsnatten. De bestodo egentligen deri, att en stark troppafdelning genomtågade gatan, hvarest en stor folkmängd församlat sig, och tycktes genom sitt öfvermodiga sätt söka uppreta hopen till öppet motstånd; man kunde icke misskänna denna afsigt. Betänker män neapolitanarnes lifliga och lättre. liga lynne, så miste man håilla folcet räkning för dess bemödande att motstå frestelsen; militären fick blott tillfälle att utdela nigra få hugg, innan hogen skingrades. En mängd unga ädlingar begynte det nya året i fängelse. Det tycks att adeln har organiserat sig i ett slags band, af 40 personer hvartdera. Bir någon af ett sådant band gripen, så är polisens första frågs: Har ni hurrat eller sjungv på gatan? — Jan, blir svaret. — Deltogo några andra deri?, — Ja — och omed2lbart derefter uppräknar den gripne nu de öfriga nio. Då, snart sagdt, ingen enda adlig familj finnes i Neapel som icke räknar ledamöter i dessa tiomannaband, så har polisen på detta sätt fått nästan hela adeln på sin lista. Hvad ne:politanska folket fordrar, är tre ting: 4:o Tryckfribet; 2:0 Personlig säkerhet, i likhet med den som engelsmäån åtnjuta (denna id kom från Sicilien); 3:o Sjelfständig kommunalförfattning. — Prinsen af Selerno, konungens farbror, hade åter besvurit konungen att göra några efiergifvanden; men förgäfves. Imedlertid hviskar man icke mera nu, när man talar om politik; man talar högt; och ändå är det allmänt kändt, att 1500 dukater dagligen utbetalas till spioner. Borgaregardet hade fått befallning att göra runderna jemte polisen; imedlertid har det låtit konungen förstå att det, i händelse af upplopp, icke ernar begagna sina vapen emot hopen, så vida den icke företager sig att piundra: Det ansågs knappast tänkbart, att det närvarande systemet skulle kunna uthärda länge på det nya året, med större delen af adeln, anförd af prinsen af Salerno, emot sig, och hela folket ropande på reformer. Under allt detta väntar Sicilien med ängslan på utvecklingen i Neapel, Konungen visar sig nu mera sällan offentligt; mot slutet af förra året hade han icke blifvit sedd i staden på flera veckor. RYSSLAND. Kejsaren bade, i. veckorna omkring nyåret, egat till sängs, af en förkylning som det sades; len 6 Jan. berättas dock att han var betydligt terställd, ehuru han ännu höll sig inom sina um. Kölden bade i Petersburg veckan efter yåret stigit till 48 och 20 grader, med föga nö. Koleran fortfor att rasa, och herrskade edan i det närmast hufvudstaden belägna gusernementet Twer. Petersburg var ännu förkonadt, men på våren väntades den ovälkomne ästen bestämdt.