Aftonbladet – 31 januari 1848, sida 1

Å Lv a il t , , b omildt omdöme om sv s hb .Idet, samt hos styrelsen finna ett villigt öra fö) betsfängelse; och lika ansvar bestämmes för förolämpningar i skrift mot regenterna cch delras gemåler i de länder, med hvilka Prev befianer sig i Folkrättligt förhållande. genom skulle lätt kunna hända an : : en härfda tecknare finge vandra på thus, för någo hire then eller någon a hans qvinliga favari ar cch att en annan fing fa Fanna rg derföre att han alltför öppen ; så , saa A Br -ärskådat de forntida Fu rärstarn :s u gen senburg. lefver 2 Sådana och andra me ansprak oförenl ga stadganden förekom na dock till ringa antal i det nya-lagförslaget om hvilket man blott kan önska att ständer: nes utskott måtte sorgfölligt granska och rätt: Häri ! I de nödvändiga anmärkningarnr; så att ändtligen en verkligen god lagbok, svarande mot nationens önskningar och förhoppningar, måtte bbfva resultatet. I Rhenprovinsen, der Code Napoleon gäller som skulle komma att utlträngas af den nya lagboken, berrskar i anledning häraf mycken loro. Många domare och advokater jemte en sor del af den mera bild.de befolkningen, förklara det nya lagförslaget för ett misslyckadt arbete, otjenligt för Rhenprovinsen, hvars rättecångsordning det undergräfver. Äfven i provicsen Preussen, i Posen och Schlesien höja sig sansade mäns röster emot fl:ra bland dett förslags stadganden; och uppenbarligen miste stäcderna, i förening med styrelsen, ärdra mycket, omskapa det icke tidsenliga, bortsk:ffa otydligheter samt inskränka domarens godtycke vid bestämmandet af straffens mått och skärpning, så framt a!lmänna tänkesättet skall förmås att erkänna detta lagverk såsom någonting godt och nyttigt. M-d allmänt intresse väntar man uskottsförsamlingens öppnande, äfven derföre, att dervid skall visa sig buruvida utskottet fortsätter eller :cke fortsätter de sist församlade ständernas ansträngningar emot patentet af den 3 Februari sistlidet år. En stor del af valen till detta utskott hafva neml. skett med förbshåll att utskottet måtte afoålla s:g från alla åtgärder, hvilka uteslutande tillkomma provincialständerna eller den förenade landtdagen. Konungens landtdagsbesked har vsserligen förklarat dessa förbehåll för ogiltiga, men endast två ututskottsledsmöter, hr von Bardeleben från provinsen Preussen och hr von Beckerath från Rhenp:o zinsen, hafva, till följd häraf, fråvsagt sig ledemotsskspet. Alla de öfriga valda hafva qvarstannat och sammanträda nu, 98 till antalet, den 47 Januari i Berlin. Deribland befiina; 538, hvilka undertecknat förklaringen öfver ständernas rättigheter, och 20 andra, hvilka röstade med oppositionen, samt kunna räknas till den. Eno frisinnad majoritet finnes alltså inom utskottet, cch det kommer nu derpå an, om den har mod nog, att förklara att den anser de förbehåll, under hvilka den blifvit vald, såsom ännu gällsnde, samt sålunda betraktar ig sisom det af ett utskort, valdt i likhet med utskotten af år 1842, men icke så som meninpen är i patentet af den 3 Febr. 4847. Melankommer en sådin förklaring, å mås!e kroaan antingen godsänna den eller afligsna de ed-möiter, som sålunda opponera sig. Tiger er uwskottet, d. v. s. kommer ingen dylik förtlaring i fråga, så har patentet af den 3 Febr. ullständgt segrst, cch striden emot detsamma, vå ståndsrepresontitionens sida, måste anses såom helt oc hållet slutad. Man har skäl att örespå sistnämnda utgång; ty efter allt utseenle, komma få män med kraft att höja sin röst ör ständernas rätt, hvilken sannolikt hasde lesta har den b:tydelse, som Preussiska statsdsingen nyligen gifvit deråt, då den sade: pinsen:ing kan anses för rätt, som icke står att läsa i lagboken, eller blifvit genom kabinettsorder för rätt förklaradt; patentet af den 3 Febr. är monarkiens enda gillande grundlag, derföre, att konungen förklarat den så vara; 3ch ingen eger uppsöka någon annan rättsgrund,. Efter denna lagtolkning kan hvarje egent stryka ut allt hvad soa är rätt och, såom sådant gällande, sätta sna egna befallninar i stället. Ert så, i ordets egentliga bemärelte rättslöst och godtyckligt tillstånd försvaas af den Preussiska statstidningen; och hver nnas väl ergener, vom skulle ku :na motsiga en och värna en lagenlig och förnufag tolking af statsrälten ? Hvad de förenade utskotten komma att föreaga, känner jag väl icke; men den kraftfulla elen af oppositionen — de 59 deputerade, vilza vägrade att välja utskott — saknasnaturgtvis i utskottsförsamlingen; och sålunda h:r van den största sannolkhbet att på sin höjd en ler snman protest sker till protokollet och li en eller annan utskotisledamot reser modid hem igen; men att majoriteten s årligen mnar nationen något prof på den ringaste irdel af den förenade landtdagens instiftelse. pa a rn gr nr rr rn en er a a RR