RK NNSN5tn Ö0096HRHPL2NF!EUUD1DTDEDDDDN:2b22INNNNNNDOVN att ni hädanefter ej må skjuta på annat än vildsvin, dofbjortar, fassner och snäppor, och aldrig. på Marco-Vicenzio Colonna; eller någon af hans slägt.n Ack, excellenza! utbrast min gudson, med ett uttryck i sin fysionomi, som jag aldrig varseblifvit annat än hos våra normandiska bönler, — hönan, som Colonna gal mig i förlikning, var bra mager. Och utan att yttra ett ord vidare, ilade han illbaka in i skogssnåret, der han försvann. Jag fortsatte min väg, grubblande öfver denna besynnerliga förevändning till en möjligen ;stervaknande fejd mellan slägterna Colonna och Orlandini. Denna natt låg jag i Albitsccia. Dagen derpå om jag till Ajsccio. Åtta dagar derefter var ag i Paris. VI. Samma deg som jag anlände hem, gick jag att göra ett besök hos herr Louis de Franchi; nen han var utgången. Jag lemnade mitt kost, tillika med några skrifna rader, innehållande att jag kom drekte rin Sullacaro, der jag erhållit uppdrag att från Lucien de Franchi aflemna ett bref till herr Louis, h:ns bror. Jag bad tillika att få veta tiden, då den unga mannen kunde träffas hemma, emedan jag gifvit ett löfte att lemna brefvet i hans egna händer. a Beijenten, som införde mig isin herres sängkammare, der jag skulle skrifva biljetten, lät mig genomgå först salongen och derefter matsalen. Under gåendet genom dessa rum, blickade jag omkring mig med en nyfikenhet, som man lätt skall begripa, och jag igenfann bär alla de tycken, dem jag redan i Sullacaro blifvit varse; endast med den skillnaden, att dessa tyeken nu voro förhöjda af den parisiska elegansen. . Herr Louis de Franchi hade: en liten alitför intagande uvnekarlsvåning.