Aftonbladet – 28 januari 1848, sida 3

Fe Atea Fek Efter denna drabbning utnämndes Verbuel af bolländska regeringen till vice amiral. — Npoleon tilldelade honom äfven härföre office,skorset af Hederslegionen, som då ansågs för ibland de aldra högsta militära utmärkelser. Verbuel väntade imedlertid med holländska flottiljen dageligen befallning att låta landtrupperna emberkera och att få gå öfver till England, då han erhöll befallning af Napoleon ati föra sin eskader närmare till Bologna, eller till en liten hamn kallad Ambleteuse, 4!, geografisk mil ifrån förstnärde ställe. Hen ankom utan svårigbet till Dunkerquen, men här blef han af xcotvind uppehbåilen til den 47 Juli innan ban kunde gå till segels, och ankom samma dag till Calais, oaktadt många serskilda anfall af engelska kryssande örlogsfartyg. — Nu återstod bonom endast 4 geografiska mil till sin destinationsort, men detta stycke var det svåraste, emedan det var längs en öppen och djup hafskust, bevakad af en hel engelsk örlogsflotta af icke mindre än 45 krigsfariyg, hvaraf 2 linieskepp och 4 svåra fregatter, utom briggar och kuttrar, etc. Då Verhbuel skulle gå ifrån Calais, anrvälde sig marskalk Davcust att få jemte sine adjutanter medfölja på kanonsluparne. Amiralen föreställde honom förgäfves de fsror hvarför han onödigtvis blottställde sig, men marskalken yrkade att på nära båll fi lära känna huru de kanonslupar, som skulle öfverföra honom till England, förhöllo sig uti strid med stora engelska skepp. Kanonslupsflottiljen gick tll segels kl. 2 e. m. den 48 Juli. Amiralens kanonslup, hvarpå äfven befanvn sig marskalk Davoust, var i teten. I början fisgo kanonsluparne emottaga flere glatta lag af engelska eskadern, men största faran förestod dem då de skulle passera Cap Grinez, hvarest landtbatteriernes aflägsenhet och hafvets djuplek tilläto engelsmännen att nalkas tätt intill landet, så att hvarje kanonslup u.i sin tur, då den passerade udden, var blottställd för alla de fiendiliga fartygens korsande eld. Engelsmännen sköto både med kulor och skrå, och efter bvarje lag hörde man de hurrarop, bvarmedelst de uppmuntrade hvarandra att förstöra sine som de trodde svaga motståndare; men som kanonsluparne icke lemnade några stora skott-taflor för engelska kulorne att träffa, under det hvarje skott från kanonsluparnes svåra kanoner träffade de stora engelska skeppen, blefvo endast 3:ne slupar så skadade, att de miste sätta på land, men blefvo likväl följande dagen tagne af grund; alla de öfrige kommo samma dag till Ambleteuse, hvarest de hade ny drabbning, som varade 2 timmar, innan de kunde forcera sig in i hamnen. Drabbningen vid Cap Grinez kostade holländska kanonslupsflottan blott 16 man dödade och 70 sårade; man vet att engelska flottan efter denna drabbning utom döda hade 260 så svårt blesserade, att de dagen derpå måste föra dem i Jand vid Dover. Marskalk Davoust uti sin rapport till kejsar Napoleon om dessa drabbningar, som han hade öfvervarit, lemnar det största Joford om den tapperhet och skicklighet, som amiral Verhueil dervid hade visat, äfvensom om kanonslupsskottens säkerhet och större verkan emot de stora engelska skeppen. Ankomsten 2:f bolländska kanonslupsflottiljen till Ambleteuse, slutade sammandrag ingen al de förenade flottorne i afsigt att dermed anfalla Epgland, och nu felades icke mera än att signalen dertill skulle gifvas. Denna signal förväntades med blandadt förtroende och längtan, då ett mörkt moln i bast samlade sig på en annan del af borizonten, som tillkännagaf att den åska, som var ämnad att utbryta mot England, i det stället riktades emot Tyskland, samt Donauoch Rehnstränderna. Förklaring i anledning af ofvanstående. , Den obetydliga förluster af folk på de bolländska kanonsluparne uti den 7 timmars långa drabbningen utanför Ostende, vid öppen kust, äfvensom den omständigheten att engelsmännen med all sin sjömannaskicklighet och allt sitt bemödande -med7sina många och :stora örlogsfartyg, dock icke kunde öfversegla eller skjuta någon bolländsk kanonslup i sank, icke en gång vid den brådjupa udden Cap Grinez, ej heller på något annat ställe, bevisar ju tydligt, huru litet linieskepp och fregatter med sine höga basterier och osäkrare riktning kunna träffa eller skada så små och låga fartyg som kanonslupar, och att de sistnämndes grundgående gör, att de kunna gå så nära land, och på så grundt vatten, att inga större fartyg kunna segla på dem eller hindra dem i deras operationer och framfart. Dessutom afbåller kanonsluparnes och kanonJollarnes säkra och mera förstörande skott kraftigt de större fartygen att nalkas dem, isynnerhet hädanefter då våra skärgårdsfärtyg blifva bestyckade med svåra bombkanoner, liksom hos våra grannar. När härtill kommer, att sjelfva de väl öfvade engelsmännen med sina talrika örlogsfartyg, på ofvannämnde alldeles öppna kust emellan Vliessingen och Bouiogne, deck icke kunde hindra holländska kanonsluparne att framtränga, samt då engelska linieskeppen och fregatterna måste retirera för nämnde kanonslupar, så Synes ju deraf tydligt, att vi, med våra trånga och invecklade skärgårdar samt klippoch grundbeklädda kuster, alltid måste hafva den största nytta af grundgående kanonslupar och jollar med svår bestyckning, hvilka mindre kostsamma fartyg äro för 0:s så mycket mera passande, nyttigare och nödvändigare, som vi I måste bereda oss på, icke allenast att blifva Janfallne af en mångdubbelt öfverlägsen ör;Ilogsflotta, utan äfven en talrik skärgårdsfiotta längs hela kusten emellan Torneå och Skåne, lsamt derifrån till norska gränsen; hvartill 72 Ikanonslupar och 120 kanonjollar, som nu blifvit föresleget, visst icke på långt när förslå, lämnna mn? Tana våra få Lnieskepp Och fre