Aftonbladet – 28 januari 1848, sida 3

för öfverlägsna örlogsflotta. Detsamma inträfar äfven, om ock vi sätta ångmachiner på våra linieskepp (hvilket redan är försökt i Engtand, men icke befunnits lämpl:gt), eller om vi bygga dyra och djupgåsnde ångfregatter och ångkorvetter ; ty då lärer vår verksamma och mäktiga granne i öster icke försumma att dfven anbringa ångmackhiner på ett dubbelt antal dybka fartyg, hvarigenom våra ångfartyg alla fall blifva likaväl blockerade eller borttagne som de seglande skeppen, och förlusten af så dyrbara fartyg är allud ganska kännbar och kan icke hastigt ersättas af ett fattigt land. Enligt de nyligen meddelade upplysningarne i Postoch Inorikestidningen, skuile den nya trefalldiga experiment-flotian, som nu är i fråga, komma att kosta endast i nybyggnad cirka nio millioner rdr bko, men med iständsättandet af de fartyg vi redan ega skulle kostnaden stiga .fver e!fva (11) millioner rdr bko (ja, troligen mycket mera under verkställigheten), och till blotta fartygens uvderhåll erfordras minst en million rdr bko årligen, och dermed skulle Sverige i alla fall blifva ganska illa beiåtet. Dessutom är att märka, att innsn de sista fartygen i den föreslagna ångflottsn skulle hinna blifva färdige, t. ex. om 235 år, så äro de först byggda redan för gamla, ruttna och fordra ombyggnad, ty fartyg som ligga i sjön äro vanligen icke brukbara mer än 435 å 48 år, hvarföre den föreslagna nya planen för zjöförsvaret skulle fordra ett oupphörligt byggande och alltför kostsamt underbåll, och skulle troligen, likasom vår linieskeppsflotta hittills, ändock aldrig blifva komplett. Erinras bör äfver, att som nigot sjökrig icke inträffat alltsedan ångfartygen blefvo uppfunne, så hafva de icke ännu haft tillfälle att visa sig i någon sjödrabbning, hvarföre det ej är at. erfarenbeten bestyrki, om deras nytta svarar emot deras större kostnad emot andra krigsfartyg. För öfrigt synes det vara alliför äventyrligt att hufvudsakligen grunda vårt sjöförsvar på en annan sjörsakts produkt, nemligen på engelska stenkol; oberäknadt att inköpet af det omätliga stenkolsförrådet ytterligare skulle öka kostnaden betydligt af den problematiska flottan. Det säkraste synes derföre vara, att vi nu börja med att förstärka vår af erfarenheten bepröfvade cch slltid nyttig befunna skärgårdsflotta, (helst den kostar mycket mindre, är varaktigare och icke kan instängas eller så lätt bese, ras) till minst, 150 kanonslupar och 150 kanonjollar, alla bestyckade med bombkanoner jemte några ångbogseringsfartyg, lika grundgående som kanonsluparne, uiom de fregatter och korvetter vi redan rga, hvartill skulle fordras en nybyggnad af 60 kanonslupar och 30 kanonjollar — som kunde fördelas på nigra år — hvilka slupar och jollar tillsammans icke kosta mera än ett 2f de största linieskeppen, eller än trenne sf de föreslsgue mindre åvgkorvetterne med blott 6 å 8 kanoner, men skulle gifva Sverige ett oj-mförligt starkare, användbarare och sikrare försvar, samt fordra obetydligt underbåll, emot hvad Jlinieskeppen eller de stora ångskeppena och ångfregatterne skulle kosta. På dessa enkla, lokalenliga och erfarenhetsgrunder synes Sveriges sjöförsvar lämpligast och fortast kunna ordnas och blifva aldra respektablast. E:t enda större ångskepp lärer komma att kosta 730,000 rdr, dess årliga underbåll 33,000 edr. Eit 84 kanors linieskepp kostar 570,000 rdr, dess årliga underbåll 24,000 rdr. En 48 kanons fregatt kostar 370,000 rdr, ess årliga underhåll 15,000 rdr. En blott 200 hästars ångkorvett med endast 6 ä 8 kanoner kostar 203,000 rår. En kanonslup med borobkanoner kostar 11,000 rdr, dess årliga uuderbåll 220 rir. En kanonjoll kostar färdig 4809 rdr, dess årliga underhåll 400 rdr. 430 kanonslupar, 4350 kanonjellar och 25 chefsfartygs årliga underhill tillsammans 60,000 rdr. Den nu föreslagna problematiska flottans fartyg i årligt underhåll eirka 4,000,000 rdr. 7 seglande tregatter och 3 seglande korvetter i årligt underhåll 420,000 rdr. Öv P. S. Uti efterföljande artiklar ämna vi, för att ytterligare bestyrka hvad vi här anfört, meddela många andra märkvärdiga kanonslupsdrabbningar och bedrifter emot linieskepp, fregatter, briggar och kuttrar, deruti kanonsluparne, ehuru få, alltid haft öfverhanden eller sått segrande ur striden.