Aftonbladet – 28 januari 1848, sida 1

ock. Db eb:ermiddagen. ST RT IRTARAPSRATE IF IA ERS SENSE AA EINE OAS set på den raffinerade varan hos oss till 24, sk. samt sagt, att detta understundom uppdrifvi:s till 26 och 27 sk., hvilket icke lärer kunna bestridas Hr Almgren talar häremot om perioder, då Hamburger-sockret stigit ända till 29, ja 30 sk. Väl år mig bekant, att prisstegringar å Hamburger-rsflinadan understundom förekommit, tiil följe af fluktuationer uti priset på råsocker, men att prisen stigit till nu uppgifne höjd, har hittills varit mig okändt. Måhända inträffade sådant dagarne efter Hamburger brand, sedan lagren till större delen voro förbärjade och medan nya förråd ännu icke hunnit anlända. Detta vore en möjlighet; i öfrigt bescrides uppgiften. — I sinom tid skall jag uppfriska skriftens författare med uppgifter på inoch utgående tull, el!er, som det heter, accis å Belgiskt socker, samt med profver derå. Imedlertid förbehåller jag mig, att, efter tagen närmare kännedom (an här under uppläsningen kunnat ste) af herr Almgrens anförande, få uti ett annat plenum ingå uti mera utförligt svaromål. Hr Murcån. Hvad beträffar den omtalade Holländska dravbacken, så är det visserligen en sanning attden är större än den i Holland lindriga tullen å råsocker, hvilken jag tror knapt restitueras vid utförsel af den raffinerade varan. Restitution lemnas åter för den, denna vara åsatt accis, som stiger till icke mindre än 33!; procent af varans värde. Sådant är i sjelfva verket förhållandet med dessa mycket omtalade expo:tpremier. Uigåfvos verkligen några sådana, så frågar jag, hvilken handlade klokast, den nation som gåfve en sådan skänk, eller den hvilken hölle skänken till godo? Hr Almgren: Hr Brinck har ganska rätt deruti, att jag icke författat den af mig upplästa skrift. Då jag icke kunnat ega detaljxännedom uti saken, har jag nemligen sökt upplysningar från det håll, hvarest de samma varit att hemta, och synes detta åtminstone bära ett vittne derom, att jag icke hyser nog egenkärlek, att tilltro mig känna och kunna bedöma alla frågor. Såsom jag förut yttrat, bestrider jag ingalunda riktigheten af de handlingar, br Brinck i frågan meddelat, men jag har trott, att man uti dem icke hade att finna allt, hvad angår denna sak, utan att äfven andra omständigheter borde tagas i betraktande. Hvad det yttrande, hvarmed hr Muren slutade sitt anförande, beträffar, anser jag öfverflödigt upptaga detsamma till skärskådande, utan öfverlemnar till utskottet att bedöma detsamma, liksom att utreda, huru i jelfva verket förhåller siz med anledningen dertill, art det Belgiska sockret till så lågt pris förekommer på verldsmarknaden. H: Kock: Så länge Borgareståndet icke har mera angelägna göromål än i dag går det visserligen lika väl an att diskutera om socker, som om något annat; men mig synes att denna uttänjda fråga begynner att förlora sin sötma, och hoter att få en anstrykning af sockersjuka. Rättvisan kräfver imedlertid att erkänna, det hr Almgren ingalunda lyckats åstadkomma någon vederläggning af hr Brincks påståenden, eller af de dokumenter, på hvilka de blivit stödda och hvilkas riktighet den förra tvertom vitsordat. Svarande parten har uti sin villrådighet icke hittat på annan utväg än att påpeka tillvaron af något slags trolleri, men några slika konster hafva hittills ej kommit hr vice talmannen till last, hvadan jag fritager honom från denna beskyllning, hemställande jag i öfrigt till de begge stridande, om, sedan alla besvär och påminnelser nu mera äro vexlade, det icke vore lämpligat att hänskjuta slutliga pröfoingen af målet till höglofl. Bevi!lningsutskottet. He Brinck: Med förbigå2nde af hvad mot mig enskildt blifvit yttradt, anser jag mig blott böra nämna, att jag fortfarande anser mina uppgifter ovederlagda, så länge man icke gittar bevisa falskheten af de dokumenter jag till de förras bestyrkande framlagt. Afven blend raffinadörerna sjelfva finnås män, som erkänna orältvisan af närvarande tull-lagstiftning, hvad artikeln socker angår. En bland dessa raffinadörer har nemligen till mig enskildt yttrat, att om tullen å råsockret borttoges, vore han för sin del belåten med en tull af 4 sk. eller 4V. sk. bko pr hvarje importerad raffinad. Tullen å råsocker utgör 2 å 24, sk., när den nu medgifne tullindring är afdragen, och således är lätt att se, huru ojemnförligt högre tull blifvit föreslagen än afseendet på den inhemska fabrikationens skydd kräfver. Hvad beträffar det uppgifna priset al 44 sk. 6 rst. för Bahia-socker, kan jag mot densamma ställa uppgiften derom, att samma vara i Januari månad förra året importerades till 43 sk. 9 rst. med tillägg af tull och Ostindiskt till ännu lägre pris, så vida man vill erkänna sanningen. Hvad anfördt blifvit remitterades till Bevillningsutskottet. Hr J. A. Gripenstedts yttrande på Riddarhuset i debatten angående den Fryzxellska medaljen. Då bifalls-sorlet efter den siste värde talarens yttrande ännu knappast hunnit tystna, är det visserligen föga uppmuntrande att höja sin. röst till försvar för en åsigt, som diametralt strider mot hans. Men jag äger stödet af en fast öfvertygelse, grundad på skäl, och detta är nog för mig för att våga försöket. Hr Fryxells förtjenster och utmärkta värde såsom svensk historieskrifvare torde väl af ingen vilja bestridas, åtminstone icke af mig. Hans namn är aktadt och kändt af en och hvar, och skall så förblifva, ehvad vi besluta om en belönings-medalj åt honom eller icke. Men på samma gång tror jag ifven (och yttrar det frimodigt), att hr Fryxellicke ovilkorligen intager det aldra främsta rummet bland Sveriges häfdatecknare. En af dem är nyligen hälangången, följd af nationens saknad och sorg, hvil