Aftonbladet – 26 januari 1848, sida 2

TNT ESA neon ort den planen, men nu fö:st bringat den i verkställighet Min sann gjorde ni icke sätt, som icke dröjde alltför länge; ty om några år sloa — så vida den franska smaken och de franska sederra få fortsätta sin inkräktniog — de, som komma bit för att söka Korsika, ej mera finna det.n I alla fally svarade j:g, är jag säker att, om nationalandan drar sig tillbaka för civilisatioren och flyr undan den, så blir det säkerligen till provinsen Sartine cc dalen vid Taravo.n Ni tror det? sade den unge mannen leez:de. Ja, jag tycker att alle hvad som omger mig här och allt hv:d jag här har för öganen, är en vacker tafla af de gamla korsikanska sederna. Ja; och likväl har, midt emellan min mor och mig, midt ibland dessa fyra sekler gamla minnen, midt uti detta hus med de:s takås och skottskärmar, den franska modernisationsanden kommit och uppsökt min bror, gripit bonom, ryckt honom bort ifrån os; och fört honom till Paris. Vid sin återkomst derifrån, skall ban bo i Ajaccio, i stället att bo i sina Ifåders hus. Han skall utföra processer, och om han her talang, skall han måhända bli utnämnd till kunglig prokurator, till och med. Då ckall han förfölja de fattiga satarne, som bafva gjort ett skinn, som man säger här ilsndet: han skall förblanda reördaren med banemannen, liksom ni gjorde för ep stund sedan; han skall i lagens namn fordra deras hufvuden, hvilka gjort hvad deras fäder ansågo som en vanära att icke göra; han skall sätta menniskors dom i stället för Guds dom, och aftonen efter en dag, då han rekryterat ett bufvud å! bödeln, skall han tro sig hafva tjenat staten, tro sig hafva frambringat en sten till civilisationens tempel, som vår prefekt säger. — O, min Gud! min Gud! Och den unge rcannen höjde blicken mo! himlen, liksom Hannibal efter slaget vid Zama Menn, sade jag, mi ser ju att Gud sjel vetat bålla sakerna vid en viss jemnvigt, eme Idan han, då han gjort er bror till anhängare