Aftonbladet – 21 januari 1848, sida 3

ÅTERBLICK på tafvelgalleriet efter artisternes och litteratörernes andra soirå, i De la Croix salong. Ehuru redan öfver denna Salon, tvenne recensioner varit synliga, synes det oss ej olämpigt att egna en noggrannare kort återblick på avad i föregående artiklar, särdeles i D. Allebinda för i går, undgått uppmärksamheten, och väl förtjent för nationalitetens skull att åtminstone med ett par ord omnämnas; jag menar de flera utmärkta arbeten af våra yngre svenska konstnärer, som med heder intaga plats vid de gamles sida i denna utvalda samling. Gamla taflor, alltid en vällust att se, säger Ehrensvärd, förhålla sig till de moderna öfver hufvud som en gammal vördig prostfar på landet till en ämabel kongl. hofpredskant på: en supe. Duck låtom oss ej skija sällskapet, utan låta de gamla följa med de unga. De behöfva hvarandra. Då katalogen är indelad i trenne hufvudafdelningar: nsvenska konstnärer, utländske mästare och gamla skolornan, vilje vi hålla revyen efter de olika facken för konsten: bisioriemålning, porträtt-, genreoch landskaps-, jemte squarell och crayonstil. Porträtt-facket, nu som alliid, innehar öfvervigten. Främst falier blicken glad på ynglingalurstens ståtliga bild. H:n står der så svensk och så båld, vändande sig mot sin. granne, kejsaren ; och sjelfva kung Carl den unga bhjelte, som, af Ehrenstrahl målad, sitter på andra väggen, såg troligen ej sin kusin Peter I säkrare i ögonen. Detta porträtt af Därck i Mänchen är hvad tysken kallar tächtig 2usgefegt. Der är intet pet, utan allt friskt och hurtigt utfördt med säkra drag. Därck är en värdig elev af Stieler. Af fröken Sophie Adlersparre räknar expositionen ej mindre, än sex porträtter, alla förtjenstfulla. H. M. Drottningens är kanske bland hennes likaste porträtter, om också ej accessoirerna synas till den grad utförda, som man kunde önska. Men Reynolds och Lawrence hade samma manår, och de voro dock engelska porträttskolans heroer. Rec. i D. A. puttrar åtskilligt öfver fröken A.; men, tro mig, det har varit i säck förr än det kom i påse. Nog vet man att en ung fagerkindad broder i Apollo alltid med afvoghet huggit på bemälta frökens konstnärskap, men den gången, om icke förr, högg han i sten. Se denna täcka blekingsflicka, denna djerfve Marinaro, eller denna dystre spsnior, och medge att de tåla en närmare granskning. Vi hafva sett att fröken ÅA. äfven förmår uppfatta den allvarliga, höga stilen. Hennes kopia af Sixtinska madonnan bär derom ojäfaktigt vittne. Når var väl kongl. museum talrikare besökt, än i somras, då denna tafla der xponerades; man såg och talade om den med förtjusning, ja till och med på bazaren hörde jag en m:r Snob hänryckt utropa till en Quidazm; Jag kommer från Rööken och har sett Fröken: Raphaels primadonna, den ver ståtlig, skall du trol, Egron Lundgrens porträtt af mag. Josephson förtjenar anförss, såsom bållet i en enkel och rask stil. Preiösare äro Bommeårs tvenne