Aftonbladet – 20 januari 1848, sida 2

Till det nuvarande statsrådets son, svarade generalen, ;ch hvad säger du derom? Han är en ädel och förtjenstfull ung man, efter hvad man säger., yttrade Vaninka, och jag bar ej annat att såga om honom, än hvad som redan är sagdt. Blef han icke för tre mnader sedan anställd vid garnisonen i Moskau? Jon, sade generalen, men om tre månader lär han vara åter. Vaninka förblef lugn och orörlig. Har du ingenting att svara mig? frågade generalen. Nej, min far! jag har blott en nåd att begära af er. Och hvilken ?n Jag vill ieke gerna gifta mig, förrän jag har iyllt tjugo år. Och hvarföre?x Jag har gjort ett löfte.s Men om särskilda omständigheter gjorde ett löftesbrott nödvändigt och maktpåliggande — förbållanden fordrade, att bröllopet firas förr än du önskar? Och hvilka då?. frågade Vaninka. Feodor älskar d-:g, sade generalen, i det han oafvändt betraktade Vaninka. Jag vet det, svarade den unga fliekan med samma lugn, som om det skulle hafva varit fråga om någon annan än henne. Du vet det? utropade generalen: .Ja! ban har sagt mig det.n När då?n 1 går.n Och du svarade honom ..., Att han måste afligsna sig.. Och han samtyckte dertill?s Ja, min farl När reser han? Han har rest.n Monm, sade generalen, han lemnade mig klickan 10. Och mig lemnade han klockan 49, sade Vaninka. Able sade generalen och andades lätt för första gången; du är ett värdigt barn och jag beviljar dig hvad du begärt, det vill säga ännu