Aftonbladet – 17 januari 1848, sida 2

RIESDAGEN. Diskussionen uti Borgareståndet öfver Herr Kocks motion, angående den bevillning, som bör af enskilda banker erläggas. Hr Kock: Såsom; ovan vid uppsättandet af redaktionsförslag till lagstadganden, har jag, vid redigerandet af det uti min ifrågavarande motion framställda förslag till nytt moment i 35 Bevillningsförordningen, begagnat mig af ett oegentligt uttryck, som jag härmed utbeder mig få rätta. Det heter nemligen i samma förslag, att bevillningsprocenten bör beräknas efter utdelningen af de kontant tillskjutne 25 procent af teckningssumman; men som delegare i enskild bank skulle kunna tillskjuta mera än 25 procent af teckningssumman, bör uttrycket: tillskjutne 25 procent utbytas mot orden: det tillskjutna beloppet, så att meranämnde redaktionsförslag erhåller följande lydelse: Af enskilda banker erlägges bevillning efter 5 procent af den utdelning, som icke öfverstiger sex för hundradet, men med tjugu procent af hvad derutöfver utdelas, allt beräknadt efter det kontant tillskjutna beloppet af teckningssumman eller grundfonden. I följd häraf bör också det, i slutet af motionen förefallande uttrycket: kontanta fjerdedelen af enskilde bankers grundfond utbytas emot det af tillskjutna, kontanta delen af enskilda bankers grundfond. Hre Wahlgren instämde med hr Kock. Hr Thorn: Vid det af hr Kock uti dess ifrågavarande motion framställda förslag till förhöjd beskattning af privatbanksrörelse får jag erinra, att detsamma synes mig både inkonseqvent och orättvist. Det sednare derföre, att privatbankerne redan nu draga högre skatt, än hvarje annan industriel rörelse eller näring inom landet, enär privatbankernas vinst, lika med tjenstemännens löner, kan: till ziffran bestämmas, och således den af samma banker utgående bevillniog beräknas efter deras verkliga vinst, hvaremot bevillning af andra näringar utgår efter industriidkarnes egna uppgifter om den behållning, dem tillkommit. Erfarenheten torde hafva visat, i hvilket förhållande dessa uppgifter stå till den verkliga inkomsten, då det i allmänhet kan antagas, att den till beskattning uppgifna behållningen icke utgjort hälften eller fjerdedelen af industriidkarens lefnadskostnad, än mindre omfattat det öfverskott, som till enskild och allmän båtnad: grundlagt betydlig förmögenhet. Inkonseqvent är förslaget, emedan derigenom högre bevillning af privatbankrörelse yrkas just då vinsten af samma rörelse minskas, till följd af den gjorda inskränkningen i privatbankernes rätt till utgifvande af sedlar på mindre; valör. — Hvad jag nu anfört härrör icke från någon farhåga för de enskilde aktieegarnes i privatbankerna förlust, ty det tecknade aktiebeloppet i bankerna är så sönderdeladt emellan delägarne samt, i följd deraf, privatbanksrörelsen så utspädd, att af sådant skäl en högre beskattning å samma rörelse ej kan verka förstörande för dess idkare; men då beskattningen derå redan är tillräckligt hög, särdeles vid jemförelse med den å andra näringar, har jag ansett mig böra, till det afseende de kunna förtjena, framställa mina nyss anförde anmärkningar emot antagandet af hr Kocks förslag. Slutligen vill jag tillägga, att för den händelse, att privatbanksegare äfvensom tjenstemän skulle underlåta att rätteligen uppgifva sina inkomster, finnes en observationskorps, neml. kongl. kammarrättens öfverrevision, som har öppna ögon och således helt säkert icke underlåter att i detta afseende bevaka statens rätt och bästa. Hr Gustafsson instämde. Hr Palander: Det är visserligen obehagligt för mig, såsom sjelf egande aktier i privatbanksbolag, att uppträda med ett yttrande emot hr Kochs motion, enär. densamma vunnit ett jublande bifall, men jag förmodar, att ingen på detta rum tilltror mig hafva det enskilda intresset såsom bevekelsegrund, då jag förklarar, min delaktighet i privatbank som ganska obetydlig. Härefter uppläste hr Palander följande skriftliga anförande: 5; Uppgiften öfver utelopande privatbankssedlar,. kalkulerade till 40 millioner, torde tåla någon nedprutning, enär i beräkningen säkerligen ej blifvit observerade de digra summor af riksmynt, som NS NONE ER SEAN LS NE AZ Naess