Aftonbladet – 17 januari 1848, sida 2

tryckta böcker. Att förbjuda eftertryck här, så länge de belgiska och tyska eftertryeken ännu få fortfara, vore således i sjelfva verket och när saken ses praktiskt, icke egentligen att gifva skydd åt dem som hafva förJagsrätten, utan blott att genom det hinder, som lades emot utgifvande af utländska böcker härstädes, gifva ett ökadt premium åt utländska: eftertryckare. Från den cfficin, der Aftonbladet utgifves, har, i dess nuvarande egares hand, under 48 års tid aldrig något eftertryck blifvit utgifvet, såvida man ej vill räkna såsom sådant ett par små läseböcker om några få ark med särskildt utarbetade roter. Vi kunne således icke här sägas tala i egen sak. Men det synes oss vara hårdt, då alla svenska förläggare visat den liberalitet och frihet från skråsinne, att icke i likhet med andra fabrikanter begära skydd mot utländska medtäflare medelst tull på utländska böcker, fastän den utländska bokhandeln på de sednare åren tagit en så betydlig anpart i afsättningen med den svenska, om genom den föreslagna lagens antagande ett tillfälle skulle stängas, att möjligen någongång kunna sysselsätta sina arbetare när annat brister, med tryckning af en bok på främmande språk, helst då den förespeglade reciprocitetsförmånen helt och hållet reducerar sig till en dunst. Vihoppas derföre att ständerna måtte afslå ett sådant stadgande. — Ett annat förslag, som åsyftar en utväg ätt kunna öka Högsta Domstolens ledamöters antal, anse vi deremot vara både nyttigt och behöfligt att antaga.