Aftonbladet – 13 januari 1848, sida 1

EN ——— rar —L -serd-les: Jifliga bifallsyttrivgar.. Baist lyckades han i utförandet af sina egna kompos-ioner, Isom. voro ;biiljanta och inneburo rmå-ga eff-kter för: v:olnen: En serskild uppm:rksamhet väcktes af den: Beet-ovenska B-dirtrion, som -Jutfördes af m:ll Willman, hrr Ehrenreich och Gebrmann. : Att br Gehrmsanos uto orden :liga Italang ännu lefver i friskt minne hos bufvudstadens allmävhet, uttalade sig genomden lifliga acklamation, bvarmed han vid sit ivträde I mo togs, och hans spel rätvärdigade desamma i alla hänseenden. :— Ena speciellar2: vöwersigt af tilifallets företeelser skola vi iemna med första. M— tt — — Det närvarande ögonblicket företer åtskils liga politiska fenomener som det synes vara stort skäl aut taga vara på i afseende på bedömandet af ställningar och förhållanden. Erinrom oss först, huru hela nationen under det-sistförflutna året bållits i en spänd vätan på de reformförslag, som skulle utgöra en gåiva ull Ständerna vid riksdagens öppåänse. och hurusom det utgjurt föremål för den nosgrannaste Omsorg, att ingenting af Regeringens eller: vederbörande herrar departement-chefers planer skulle blifva på förhand kändt elier öfvsrlemnadt åt offantligheten. Vi lägga iuirke t:ll denna omständighet af en serskild orsak, som: längre ned skall förklaras. En ovanligt stor mängd propositioner blefvo också genast vid riksdagens början afle:snade,. det är onexligt, och vittnar att åtminstore flit och-arb-tsamhet: hos vederbörande: ej saknats att: åstadkomma, hvad de förmodligen aiuseit för: det bästa. Å Vi förbigå nu, såsom tillhörande redan kända fakta, de opinionsyttringar, hvarmed den kungliga propositionen om statsverkets tillstäud och behof blifvit emottagen på riksdagen. -Men nie: gonting af mera betydenhet är resuliaiet af går dagens. plena:i riksstånden. Detta var det första tillfalle! under denna riksdag då de b-da statsmarterna möttesioch för en verzbghsndling eller då bestut kom i fråga öfver et förslag från Regeriogen. Det var, såsom läsaren redan sett af gårdagsbladet, fråga om förflyttandet till : Marstrand af Götheborgs mirinstablissement. Statsutskottet bade afstyfkt detta förslag, såsom varande i alltför outredt skick, och detta: utlåtande: bifölls efter ganska korta diskussioner. Afven V de ivå förstarstånden var förslagets öde icke lyckligare än i Birgaresiåndet; och Bondeständet kominer säkert ej heller att yttra sig -anorlunds. Förgäfves an öl på sjelfva riddarhuset sjöministern friherre Gyli-rgranat.om, återremiss, för att lemna uiskortet upplysningar, som: enligt hans förmodan skulle bidraga att ändra utskottets tanka. : Med: den högsta förvåning erfor man att ingen: mer: än -hr :generaladjutanten : Dahlitröm aeh hr: Bruce Bej understödde honoi; icke ens någon af Regermgens egna öfriga legsmöter hade; vare sig -kurasjeeller förmåga nog att up a och kläda: blodig skjorta för sin kollegaSiBom lemnades. alldeles ensam i breschen — har man. sett .mzken till prof på zammanhållning; eller parlamentarisk takt, som icke en gång bryr sig om att såvera apparencerna? :— och följden var; att återremissen vä grtades :med 6 rösters pluralitet. I Presteståndet deremot funnos verkligen några trogne, ehuru deras antal var för ringa, så att. utgången der blef densamma, och med vida större. pluralitet i voteringen. ; Ett såsafgörande: och -komplett nederlag för vederbörande kunne vi knappt erinra oss hafva ägt rum vid någon föregående riksdag på de sista trettio åren; och man kunde verkligen blifva: yr i hufvudet vid försöket att försjara möjligheten deraf hvad fenomenet i de två första stånden beträffar, om icke äfven flere andra omstäadigteter underbjelpte en sådan förslariag. Den som gjort sig mödan att följa landsortspressen under den sednaste tiden :skall nemlisn finna, dels, att nästan alla dess organer sedan riksdagens början begynt taga än liflig lel i den offentliga . debatten, dels också, att nan i deras åsigter finner en aldrig: förr till amma .grad.som nu spord enstämmighet. Man jan nästan säga, att ifrån Haparanda till Ystad cke. yttras mer än en:mening ori de politiska sakerna (om ej kanske Barometern i Calmar 1tgör, ett -undantig);. och denna mening inneattar en. afgjörd. missbelåtenhet med den af Regeringen valda ståndpunkt och den behanding: af ärenderna, som -: derifrån utvecklat sig; 20 missbelåtenhet som för öfrigt ingalunda utryckes i halfva eller förtäckta ordalag, utan i ;anska, ohöljda termer, ofta af den skärpa, att ufvudstadens. tidningar ej ens: ansett skäl att epetera uttrycken. , k i Nu är det: visst: sannt, att en, tidning, botktafligen taget;! icke uttrycker annat än sin rejaktions individuella tänkesätt, och att. en: och wnan af landsortstidningarnas redaktörer icke an göra anspråk på någon politisk bety-, HR