RES OERKR RF SFR ER mn nr nr nin nd det och sade till sinkonfrater, då artisten lemnade ruminet: Se-der en vildbjerna af prima sort, han har visst drömt :om vinsten i natt. s i Ja de Jottsedlarne, de lottsedlarne,; sade densandre, runkande på hufvudet. : Han tänker knipa: skatten i ett tag, och var sår ifrig att han inte en gång vårdade sig om att höra hälften af decupplysningar jag hade att. lemna,shaj ha, han. I i Ja, det är just en fälla för dårar det der., Helt: underlig till. mods vandrade den unge mannen hem. : Har jag handlat klokt. nu? frågade han sig sjelf. Dessa pengar lånte jag igår af en likatfattig fan; som jag sjelf; jag eger nu inte utan att lina om igen; och är detta .en vanlig dröm. Får jag ingenting för denna sedel, när skall jag då betala dem; ; och bedraga honom kan jag ej. Han förföll: i: grubblerier. Men, utbrast han åter; jag törs ej tala om det för Louise, hon skulle hanna mig och hon har rätt, jag är en dåre. Denna natt var den första sömnlösa han kunde påminna sig hafva haft; och dessa åtta dagar med sina drömmar, sina : planer, sin oro och sin väntan, voro de-störmigaste han någonsin upplefvat: Louise fann honom tråkig och började grubbla öfver rivaler och olyckor af alla slag, så att hennes glada sånger gingo i mycket: saktare tempo, och spår efter en och annan tår, en ovanlig gäst, syntes i hennes ögon ibland. Ändtligen voro de åtta dagarne förbi och ändå ett par dagar på köpet, då den fattige artisten en morgon stod i begrepp att springa . upp för trappan till den lilla sömmerskan. Det knackade på dörren, och på artistens anmaning inträdde — den muntra herrn, som sålt lottsedeln, Hans ansigte strålade som s80