Aftonbladet – 13 januari 1848, sida 1

styckesifrån .dem, -med -en cigarr: och ett Aftonblads;; Nå-j:,-hvad tycker du? Han säger att det är, ett, rasande. bra .sätt att. få egendomarne betald:,, sade..den sistkomne herrn. ; Har dux, afbröt den andre, fått. sälja alla lottsedlarnes åt honom sdå 2 Ja sallaj utom -en,.. och... den kunde. väl du taga och;vinna. två: stora bruk, hvardera värdt en--hundratusen;det är ju rätt artigt det? Jagt Nej, min bror, jag har. inga pengar att kasta bort: på de-fördömda lotteriern2, som nu, Gud:.vare lof, :dragas med det sista; men hvarföre tar du den inte sjelf?n Åhy, jag tänker. som du: bättre en fogel i rand, än tio.i skogen. oe I.-detsamma slog en pendyl i salen 10. Den-.ungazartisten spratt upp: Hans: dröm; hans mor, allt stod klart för honom. Han reste sig .hastigt; kastade Aftonbladet på bordet och närmade sig de båda samtalande. Helt förlägen vände ban sig till den som bjudit ut lottsedeln: j Förlåt mig, mina herrar, att jag lyssnat till edert samtal; men det var frågan om en lottsede!; och jag skulle vilja veta hur dermed hänger tillsammans; ty jag har spekulation derpå.n Den tilltalade mätte den unga mannen medi! ögonen, litet förvånad öfver hans torftiga yttre; men hastigt tog han till ordet: Jo, saken är den, att två jernbruk i Wermland lottas bort om åtta dagar; jag har ännu en lott qvar, den kostar tjugo riksdaler och egendomarne, äro af ett värde, som ni hörde! mig nyss säga. Vinsten rättar sig efter ...! Jag köper deny afbröt målaren bestämdt, tog upp sin plånbok och betalade med hela sin kassa; han hade ej en skilling öfver. Lottsedeln lig ensam i plånboken. Säljaren såg!