Aftonbladet – 11 januari 1848, sida 2

ställde honom huru syndigt det vore, att en slägt, hvilken genom den unga hjelten kunde lyfta sig till en ny glans, skulle utdö med honom. Markisen bad sin gemål förklara dessa ord, och under tirar berättade bon honom då, att dessa tilldragelser gjort ett så djupt intryck på don Ferdinand, ati han beslutat blifva munk. Markisen blef så förfårsd deröfver, att markisinnan hastigt tillade, att det deck gafs ett medel, hvarigenom denna olycka kunde afvärjas. Det vore att gifva Ferdinand den unga grefvinvan af Terra Nova till gemål. Markisen förklarade genast att saken vann hans fullkomliga bifall, alldenstund namret Terra Nova var ett af de första på Sicilien, och grefven dessutom hans mångårige vän. Man lät kalla don Ferdinand, som gerna fogade sig efter merkisens önskan, och med dessa vilkor lofvade att ej blifva benediktiner. Markisen mumlade väl något om Carmelas hemgift, men don Ferdinand afbröt sin fader med den försäkran, att han i detta hänseende kunde vara lugn, ty en okänd slägting hade testamerterat henne en hemgift af scxti tu:en dukater. I ett land, der förstfödslorätten existerar, Ver detta en betydlig hemgift för en flicka, som hade en äldre broder. Moarkisen gjorde nu ingen invändning, och som han var en af de män, som ej uppskjuta något, utan straxt bandla, lät ban spänna mulånorna för börsolen och begaf sig genast till. grefven af Terra Nova. Grefven höll mycket af sin dotter. Han hade satt henne i kloster, blott för att åt sin son konservera resten af sin temligen medtagna förmögenhet, på det han skulle upprätthålla namn