Aftonbladet – 8 januari 1848, sida 2

Hon älskade mig och derföre uppfyllde hon min önskan. Luigi inträdde; hon omfamnade honom såsom sin son, och bröllopet bestämdes till följande dagen. Hvad som i synnerhet omstämt min moder, var att jag förlorat allt genom denna rysliga jordbäfning. Min ställning bos markisen var ej som andra tjenares: jag hade ingen fast lön, dock gaf markisen mig emellanåt ett betydligt penningeunderstöd, hvilket jag genast afsände till min mor: han hade dessutom, som förr är sagdt, lofvat mig en hemgift. Jag visste att den skulle vara tiotusen dukater, men markisen hade ej efterlemnat några dokumenter rörande denna affär: han hade icke gjort något testamente. Denna summa, om än så ofta lofvad, var likväl ingen skuld. Familjen visste det alldeles icke, och för intet i verlden hade jag velat göra kraf derpå som en rättighet. Genom markisens död hade jag verkligen mistat allt, och min mor, som varit så mycket emot mitt giftermål med Luigi, Var i denna stund belåten med att han ej förändrat sina känslor, hvilket lätt kunde falla Cantarello in. För öfrigt älskade hon mig ömt, och hade hört mig svärja att jag hellre ville dö än tillhöra denne man. Om Cantarello än varit der, så tror jag hon i detta ögonblick låtit mig ha fritt val att taga hans rival. Hela dagen åtgick med tillredelserna; presten inbjöds till den följande morgonen; släg! och vänner underrättades ait vi skulle vigas kl. 40. Luigi hade hvarken föräldrar eller anförvandter, som han behöfde bjudaDet var en bedröflig tid vi valde. Ehuru jordbäfningen kändes mindre stark i Taormine, emedan det låg på en klippa slapp vår by dock icke alldeles fri; man kände då och då e obetydliga stötar. Himmelen kböll dock sir hand öfver oss, och dagen framgick, utan at någon olycka inträffat. Klockan slog tio; vi begåfvo oss till kyrkan