Aftonbladet – 5 januari 1848, sida 3

RIKSDAGSFULLMAKTIGEN STRINDLUNDS MOTION I BONDESEÅNDET ANGÅENDE FÖRÄNDRAD ORGANISATION OCH INDELNING AF HOFRÄTTERNE, M. M. I sammanhang med den förut väckta fråga om Lagmansoch Kämnersrätternas indragning, som efter mitt omdöme, är af behofvet påkallad, och hvilken jag således biträder och påyrkar, anser jag nödigt, att en förändrad organisation af de nuvarande hofrätterna kommer att ega rum, så att dessa domstolar, som, i sin egenskap af Konungens högsta nämnd, från början ansågos utgöra förnämsta instansen för lagskipningen, hädanefter blifva lämpliga öfverrätter af andra ordningen, belägna på icke allt för långa afstånd från de rättsökandes hemvist, samt följaktligen kunna utan menlig tidsutdrägt och öfverdrifven kostnad anlitas äfven af mindre bemedlade parter, hvilkas tvister icke kunna angå stora summor, eler angelägenheter af synnerligen högt penningevärde, men icke desto mindre för dessa parter, kunna vara af största vigt, samt säledes böra både behörigen utredas och rättvisligen afdömas; hvilket i synnerhet för iakttagandet af allmogens rätt är ganska angeläget att begrunda; ty en tvist om till exempel 400 rdr utgör merändels alltid för tvenne parter bland allmogen en icke ringa sak, men lönar knapt mödan att fullföljas från en häradseller stads-rätt till en 400 mil derifrån belägen bofrätt; äfven om den ändringssökande eger den bästa utsigt, att der kunna vinna sin sak; cnär kostnaden för sakens fullföljd lemnar föga i behåll af den omtvistade summan. Härtill kommer ock det vigtigaste af alla skäl, som i detta afseende kunnat anföras, nemligenj det, att rättvisan är lika helig och derföre bör vara lika sillgänglig, om den har till föremil att skydda daglönarens obetydiga tillhörighet, eller millionärens utomordentliga egodelar. Det är således icke utan vigt för den lagstiftande magten, att egna sin uppmärksamhet åt omförmäldte förhållande, hvilket isynnerhet synes vara angeläget för Bonde