Aftonbladet – 5 januari 1848, sida 1

——X REON ER OEI O—E—E EEE EO EE EE EE EEE Yiterligare är af vigt att erinra, att Koön Toch Klöfverön, hvilka åt fasta landsidan omsluta Merstrands trånga hamn, ligga en half mil från fasta landet, och att nämde öar äro skiljda ifrån fästningen genom sjelfva hamnen, hvarigenom det för en i fartyg och folk något öfverlägsen fiende alltid blir en lätt sak att på norra och östra sidan af bemälda öar landstiga, och som dessa öar på nära håll dominera hela hamnen, på dem uppföra kanoner, och mörsare, eller, ännu bättre, bombkanoner i dalarne och emellan bergklyftorna, och sålunda skjuta eld eller förstöra alla hus och fartyg som finnas uti och omkring hamnen. — Carlstens fästning på Marstrandsholmen må nu göras huru stark som hälst, så kan den dock sådant aldrig förhindra, och för sådant ändamåls vinnande behöfver fienden icke eröfra fästningen: — Att äfven befästa Koön och Klöfverön fordras att bygga ett andra Sveaborg, hvartill Sverige nu icke lär ha råd eller lust. Den som ännu tviflar, eller genom erfarenhetsbevis vill öfvertyga sig om sanningen af hvad vi här om Marstrands hamn anfört, kan läsa den namnkunnige och käcke danske amiralen Petter Tordenskjölds lefvernesbeskrifning och bedrifter, 3:dje delen från sidan 432 till 452, hvarest omständligen synes huru denne utmärkte krigare i Juli månad år 1749 landsteg på Koön cch derifrån med kanoner, mörsare och några hundra man, dels förstörde och dels eröfrade in uti sjelfva Marstrands hamn, under fästningens kanoner, ej mindre än 5 svenska tvådäckade örlogsskepp, 2 fregatter och 8 andra fartyg, e:a 435, med tillsammans 300 svåra och 434 mindre kanoner, samt dessutom 3 landbatterier med 23 svåra kanoner, och det allt, på en dag den 23 Juli, och innan kan hade eröfrat sjelfva fästningen, hvilket sednare skedde efteråt, ehuru densamma äfven den tiden ansågs för mycket stark och ointaglig. Vidare kan läsas om en annan dylik händelse, uti danske konungen Christian den ö:tes dagbok sidan 4410, och i Odmans Bohuslänsbeskrifning sidan 114, m. m. huru danska ståthållaren Gyldenlöve, 42 år förut, eller år 1677, äfven i Juli månad, likaså landsteg på Koön och derifrån besköt och intog Marstrands bamn, och sedan fästningen, på samma sätt som Tordenskjöld. Det är mycket troligt att konung C. XIV J., amiralerna Puke och Wirsen, m.fl. den tidens krigserfarne män, nog gjorde sig underrättade om dessa händelser och hvad vi här ofvan anfört, innsn de bestämde sig för Nya Varfvets u-pbyggande. — Ar det då skäl, att nu, så snart förstöra detsamma, för att flytta vestra sjöförsvaret till ett i alla afseenden mycket sämre ställe? Att kanonslupseskadern vid Göteborg icke kan försvaras och der lätt instängas, är verkligen ett stort misstag, eller ock en missledande uppgift, som ingen tänkande cch något krigserfaren militär kan gilla; ty strax utanför Nya Varfvet på begge sidor om inloppet ligga gamla välbelägna batterier, (litet längre ut borde dock 2:ne andra batterier anläggas, men ändock bättre vore grundgående flytandsa batterie-) och 4, mil, eller drygt bombkanonsskotthåll derutsnföre, ligger nya Bifsborgs fästning midti farvattnet. — Emellan dessa ställen är tillräckligt rumt vatten för 40 å 350 kanonslupar att utbreda sig, och med en sådan front af bombkanoner på alla slupar, och likaså på Elfsborgs fästning och å batterierne på norra och södra sidan af inloppet, är Göteborg och Nya Varfvet ganska starkt försvaradt, hälst armeen derstädss kan biträda, om så skulle behöfvas, men icke så vid Marstrand. — Ej heller kan någon fiende, aldra minst med stora skepp, instänga eler hindra en så beskaffad och wväl anförd kanonslupseskader att, så natt som dag, gå ut, på ena eller andra sidan om Elfsborgs fästning, eller tätt utmed landen på begge sidor; emelan grundgående kanonslupar och jollar med bombkanoner, som icke ligga mer än 3 å 41, fot djupt, b-höfva icke, såsom de stora djupgående skeppen, genera sig med att följa allnänna utloppet eller stora segelleden, ej heler vissa vindar eller ljusan dag. Då kanonsluparne sålunda kunna forcera sig ut ifrån Nya Varfvet, så äro de ock derifrån bäst till hands, att försvara Sveriges andra stad, och hindra fienden att landstiga i trakten utanör Göteborg, hvilken trakt onekligen är af största vigt på hela vestra kusten; ty Carlsten, eller Marstrands fästnixg i och för sig sjelf, önar icke mödan för någon fiende att anfalla, å vida der ej ligger nigra fartyg i hamnen om fienden vill eröfra eller förstöra, och hvilet fästningen, som nämdt är, ej kan hindra. Skulle likväl Marstrand behöfva understöd sf n del kanonslupar från Götheborg, så kunna le snart ditsindas, antingen direkte genom skärården, eller genom Götha elf norr om Hisinen. I alla fall ligger kanonslupsstationen vid Vya varfvet mycket säkrare, ny:tigare och eqvämare än vid Marstrand. — Och den tien af vintern, som isen ligger i skärgården tanför nya varfvet, är merändels kort, och då r äfven fienden deraf hindrad att från sjön