rade den allmänna säkerheter, än den ringa aktade strafflag, som nu gäller. Hr von Hartmansdorff hade äfven i motionen anfört, att om antalet af de fångar, som valde de nya straffen, vore öfvervägande, så visade det sig att dessa vore mindre afskräckande än de gamla. Under diskussionen framställde hr v. H. vidare den originella åsigten, att man icke borde: taga lagkloke till råds i frågan om valet af straff, emedan de föreslå än det ena straffet, än det andra; man borde i det fallet mera rätta sig efter tjufvarna och illgerningsmännen sjelfva; de visste bättre hvad som vore afskräckande. . Dessa åsigter bestriddes af br Akerman och baron Raab, på flera både juridiska och statistiska skäl; och de invände, att då fångarne ännu ej försökt ensamhetsfängelset, kunde de ej heller känna huru det förhöll sig till de afskaffade straffen: Hr Hjerta mente, att förslaget att rätta sig efter tjufvarne i afseende på valet af straff, vore ungefär detsamma, som alt sätta bocken : till. trädgårdsmästare. Han -erinrade äfven om inkonseqvensen hos hr von Hartmansdorff och de med bonom, liktänkande, att vid förra riksdagen. hade de afmålat ensamhetsföngelserna såsom en tor:ur med de mörkaste färger; nu åter befunnos-de-alltför lindriga. Atskilligt annat föreföll under denna diskussion, som var karakteristiskt nog och hvartill vi skole återkomma efter protokollsjusteringen. Hr Reutersvärds motioner, om afskaffande af bruket att båtsmän användas i de kungliga köken och vid flyttningar samt till ordonnanser och stuguvakter åt flottans officerare af. Stockholms station, hade föranledt chefenför sjöförsvarsdepartementet, friherre Gyllengranat, att inlemna tvenne skriftliga anföranden, hvilka upplyste, att båtsmännen endast sällan användas för kongl. familjens behbof och då njuta 16 sk. bko om dagen i ersättning, hvaremot deras af kronan bestådda underhåll inbesparas; att ordonnanser äro nödvändige för budskickning i flottans ärender, samt att stuguvakterne, hvilkas antal för ett par år sedan blifvit inskränkt, erhålla särskildbetalning för hvad de uträtta åt officerare, hvilket; de lika väl behöfva som den permitterade gardisten behöfver sin särskilda arbetsförtjenst. Riddarhusutskottets betänkande, om beredande af särskild uppgång till läktaren i riddarbussalen, bifölls så tiil vida, att ridderskapet och adeln beslöt det ingen sådan uppgång skulle göras, men att platserna å läktaren skulle numreras. En annen debatt ägde äfven rum i anledning af hr von Hartmansdorffs förslag om bänkmännens afskaffande, hvilket bestreds af baron Raab och flere. I öfrigt remitterades en mängd motioner. — Bland af oss förut icke nämnda motioner förekommer en af hr K. A. Almgren, om 6 resestipendier för arbetare vid fabrikerna och 6 d:o för arbetare vid handtverkerierna, samt om en slöjdskolas inrättande i Marks bärad a! Elfsborgs län och en d:o i den delen af Dalarne, der allmogen drifver de flesta handaslöjI der. — Uti Borgareståndet föredrogos den 29 dennes följande bordlagda: motioner och utlåtanden af: hr Gullström: angående anslag öch åtgärdei för mossars bringande till tjenlighet för skogsodling rem. till Statsutskottet; af hr Sjöstedt: ang. underdånig hemställan om några tillägg i Kongl. Stadgan den 29 Maj 1846 rörande försvarslöse och till allmänt arbete dömde personer; rem. till Lagutskottet; . af hr Thorn: om inrättande af ett särskildt sty relseverk för vården och tillsynen öfver: de offentlig: undervisningsverken samt anslag till nämnde sty relseverk; remitterades till Statsutskottet; af hr Agrell: om förändring i Kongl, förordnin gen den 22 December 1844 mot oloflig inoch ut försel af varor; rem. till :Bevillningsutskottet; af hr Wahlund: angående läroverket i Christine hamn och anslag dertill; rem. till Statsutskottet; af hr Indebetou: ang. premier för försök att a potates tillverka socker; rem. till Bankoutskottet; af hr Bergman: angående förändringar i stadga för utrikes vexlar; rem. till Lagutskottet; af hr Wahlgren: ang. tillökande,; genom anslag a Bankovinsten, af lånefonden till m nufakturerna underlättande; rem. till Bankoutskottet;