Aftonbladet – 6 december 1847, sida 2

Presidenten: Gendarmer, fören bort den lifdömda. En qvinna af folket: Arma qvinna! Hon gjorde så bara af förtviflan. En annan qvinna: Hon säger, att man beröfvat henne sin dotter. Första qvinnan: Hennes dotter? Andra qvinnan: Ja, du vet ju... blomsterhandlerskan var hennes dotter. Rättsbetjenten: Medborgaren allmänna åklagaren mot medborgarinnan Genevieve Dixmer. Maurice: Ack, min Gud, det är hon! Lorin: Se så, mod bara! Maurice: Der kommer hon! der kommer hon! ANDRA SCENEN. DE FÖRRE, GENEVIEVE. Genevieve (införes af två gendarmer; afsides): Maurice! han är här. Dizmer (afsides): Hon såg mig inte. Presidenten: Hvad heter du? Genevieve: Genevieve Dixmer, född de Montfleury. Presidenten: Du är anklagad att våldsamligen ha brutit dig in i parlamentsfängelset, för att hjelpa exdrottningen på flykten. HäGenevieve: Jag kom verkligen dit i sådan afsigt . .. men jag är en qvinna... således kunde jag ej bruka våld. Presidenten: Skrif, medborgare aktuarie! (Till Genevicve): Erkänner du, att man öfverraskade dig, liggande på knä för exdrottningen och bedjande henne att byta kläder med dig? Genevieve: Ja, det erkänner jag, ty det är sannt. Presidenten: Utveckla för oss dina planer och dina förhoppningar. : Genevieve: En qvinna kan väl hysa förhoppningar, men inte uppgöra planer af det slag ni jtillvitar Mig. Presidenten: Hvarföre gjorde du detta försök?