Aftonbladet – 29 november 1847, sida 3

Hustru -Tison: Ja, ja :.. arresterad!... nu mins jag ... och de förde henne? ... Chevaliern: I parlamentsfängelset. Hustru Tison: Ur vägen!... låt mig gål Chevaliern: Hvarthän? Hustru Tison: Till parlamentsfängelset. Chevaliern: Hvad vill du göra der? Hustru Tison. Jag villännu en gång se heme. Chevaliern: Man skall inte släppa dig in. Hustru Tison: Man skall åtminstone Iåta mig ligga vid dörren... der lefva och dö!... der skall jag ligga qvar ända tills hon föres ut... och då får jag åtminstone ännu en gång se henne. Chevaliern: Hör på! Om någon lofvade att ge dig åter din dotter? Hustru Tison: Hvad säger du? Chevaliern: Jag frågår, om du, i händelse man lofvade att återge dig din dotter, ville göra allt-hvad. man. begär af dig? Hustru Tison: Allt, ja allt för min dotter, min Heloise! Alt, allt! Chevaliern: Hör på, du arma mor; det är Gud som straffar dig. Hustru Tison: För hvad då? Chevaliern: För det lidande du tillskyndat en olycklig moder liksom du. Hustru Tison: Hvem menar du? Hvad vill du säga? t Chevaliern: Jag vill säga, att du genom ditt! spioneri, ditt sqväller och ditt råa bhemötande ofta bragt den arma drottningen till en lika srym förtviflan, som nu plågar dig... och nu; straffar Gud dig i din dotter, som du älskade! så högt. :