Aftonbladet – 29 november 1847, sida 3

misstankar;. hafva derföre kuratorerna beslutat att meddela följande upplysningar: Kort efter: Geijers död väcktes fråga om anställande af em sorgefest åt Geijers minne, men något definitift beslut blef ej fattadt. (Protokoll vid kuratorskonventet d. 26 April.) Någon tid derefter, då studentkorpsens önskan af en dylik fest mera allmänt uttelade sig, beslöts, att hos nationerna skulle föredragas den vid. förra sammankomsten väckta frågan, samt föreslås, att af hvarje nation skulle utses tvenne elektorer för att välja talare och anordna den blifvande festen, (protokoll vid kuratorskonventet d. 49 Maj), hvarefter hvarje nations beslut och val af elektorer borde för ordförande kurator tillkännagifvas. Den ö Juni voro koratorerne tillsamman, och befanns då att saken förevarit och blifvit afgjord uti blott fyra nationer, emedan ej ett tillräckligt antar medlemmar i de öfriga sig infunnit, för att kunna fatta något giltigt beslut och anställa val. Slika fall inträffa ganska ofta vid slutet af vårterminen. Och skälen för dem ligga så nära, att de ingalunda beböfva att sökas. — Vid början af innevarande termin upptogs ånyo den afbrutna förhandlingen och icke långt derefter utsattes beståmd dag, d. 20 November, före bvilken val af elektorer m. m. inom alla nationer borde ske. I sista veckan af Oktober — således förr än artikeln i tidn. Upsala stod att läsa — öfverlades i kuratorskonventet om tid och dag för den stundande högtidligheten och hölls då före att årsdagen af Geijers död vore lämplig ast för sorgefestens anställande, (protokoll vid kuratorskonventet d. 26 Oktober) helst den för en talare erforderliga beredelsetid gjorde det nästan omöjligt, att utsätta någon dag före nästkommande vårtermin. I närvarande stund eller sedan d. 20 November är talare vald; och förut hafva på olika tider, inom de särskilda nationerna, biträden vid festens anordnande blifvit utsedde. Af hvad orsak artikelförfattaren i tidn. Upsala funnit sig föranlåten att offentligen yttra förklenande suppositioner om kuratorerne, är dem obekant. De bry sig ock föga derom. Såsom kuratorer äro de blott sina nationer räkenskap skyldige för sitt handlingssätt och från ingen bland dessa bafva de ännu fått uppbära det ringaste klander. Det är äfven föga troligt att de framdeles skola stallas till ansvar,, då nationerna till skötare af sina angelägenheter troligen utsett sådane personer, om hvilka de äro förvissade, alt de äro ur stånd att handla så lågt, som nämnde författare tänker. Upsala d. 24 November 1847. sarotlige kuraterernas vägnar Gunrar IWennirberg, Ordföran. e kurator.