Aftonbladet – 29 november 1847, sida 2

vember på två punkter -vid Chatel S:t Denis och Stäffis; den 44 och 42 inryckte nya :ruppafdelningar, så att första och andra armdivisionerna, jemte en afdelning artilleri, mest tol pundigt, sistnämnde dags afton voro uppställda framför staden Freiburg. Om morgonen den 43 sammandrogs hären ännu längre kring staden; det tunga artilleriet hade framryckt till Be!faux och man väntade anfallstecknet. Under tiden h:de öfvergeneralen uppfordrat regeringen i Freiburg, och denna begärde en vapenhvila, som beviljades till följande morgon den 44 kl. 7. Redan klockan 7 anlände likväl 1egeringens fullmäktige, med förklaring att kan!on Freiburg underkastat sig edsförbundsdagens beslut, hemförlofvar sina trupper, samt afväpnar och sflägsnar den i staden samlade delen af kantonens landstorm; fästningsverken ville regeringen upplåta åt edsförbundshären samma förmiddag cch till staden på eftermiddagen. Sålunda fingo edsförbundstrupperna intåga i staden, utan att något blod blifvit spildt eller någon egendom förstörd. Fyra bataljoner jemte artilleriet och skarpskyttarne inqvarterades i jesuiternas palats, )Sankt Mikaels borg, hvars vida salar erbjödo en treflig tillflykt efter två nälters bivuakering i hällregn utanför staden. Allt i dessa öfvergifna boningar sntydde en brådstörtad och opåräknad flykt: i rummen lågo ordensdrägter, linne, böcker o. e v. kringströdda; i den rika garderoben en stor sal med hyllor, liknande ett klädesmagasin, lågo en mängd nya klädningar af alla slag i bästa ordning, bestämda åt pensionärerna, och i den till teatern hörande särskilda garderoben funnos fullständiga teat rkostymer. En del af de ingvarterade krigarne kunde ej afhålla sig från att anlägga dem — under det andra iklädde sig:jesuitkåpor — och att med denna utstyrsel uppträda på 1teatern i små improviserade farser. Emedlertid förstördes ingenting af detta jesuiternas bohag; men deremot erkännes att militiriska besök gjordes efter vanligt segrarebruk i de rikt försedda vinkällrarna, visthusen och köken; i de sistnämnde funnos dessutom tre af inrättningens kockar redan i ve. ksamhet, jemte en hofmästare. Utan krigsbyte lemnades likväl icke denna märkvärdiga borg, när trupperna följande dagen aftågade på vigen åt Luzern; man träffade och bemäktigade sig en del af jesui:ernas arkif.Fastän en ånnen del deraf, och sannolikt den vigtigaste, redan förut hade blifvit afsänd öfver Wallis och bragt i säkerhet inom Savoyen, hade man vid den oväntadt hastiga flykten icke hunnit undanskaoffa jesuitkollegiets kuranta registratur,, en mängd tryckta saker samt bref; den delen af de fromma fädernas brefvexlipg, som angår jesuiternas och deras filialordens, redemptoristernas eller ligorianernas förhållanden till separatförbundet, och särskildt till Freiburg, förra civiloch militärförvaltniug, befinner sig redan i händerna på styrelsen i Bern. Deremot hafva åtskilliga så kallade curiosa blifvit ansedda såsom segerbyten af enskilda krigare; men man hoppades kunna samla dem till offentliggörande genom trycket. Den 46 blefvo byarne Pfaffikon och Schw3rzepbaeh-i kanton Luzern — och 4, timmas väg från hufvudstaden — uten motstånd intagna af edsförbundets troppar. S:mma dag anböll det bekanta franska sändebudet, grefve Bois le Comte, i ett bref till edsförbundets öfverbefälbefvare, om sitt genomträde för sin legationssekreterare, till den af edsförbundsarmeen omringade s aden Luzerns styrelse; men då general Dufour svarede, att cerneringen af Luzern icke medgaf något undantag, skickade sändebudet den 47 November en skriftitg protest emot denna vägran, och förklarade, att han samma dag ärnade lemna Bern, för att begifva sig till någon af de kantoner, hvilka afbållit. sig ifrån deltagande i de omröstninger, i följd hvaraf detta olyckliga krig uppkommit,. Också afreste han samma dag till Basel, der han hyrt rum för vintern. i ITALIEN. I Toscana hafva ett slags friskaror bildat sig för att bjelpa Fivizzanerne att åter utdrifva de modenesiska trupparne. il Storhertigen har i anledning häraf den 40 November utfärdat en kungörelse, hvaruti han uttrycker sin djupaste bedröfvelse öfver dessa laglösa tilltag, och uppmansar folket att icke låta hänföra sig af obetänksamma om också ädelsinnade råd, utan vänta till dess att dess furstes röst, i fall det skulle komma till det yttersta, kallar det till vapen, men icke genom vöfverlagda gerningar öäfventyra Italiens lugn ochde pågående underbandlingarne. : . OSTINDIEN. ; Underrättelserna från Bombay gå till den 45 Oktober; men innehålla ingenting ovanligt från Ostindien, om ej att en engelsk tullreform i Pendscheb. hade afskoffat de många inom landet anlagda tullbomer, vid hvilka seikerna förut på det hårdaste beskattade de fattigare folkklasserna, emedan tull sffordrades vid hvar provinsgräns och vid hvar stadsport. I stället upptages nu blott en ganska måttlig full en gång för alla, vid landgränsen. Denna förändring har i Lahore mottagits. men det största jubel; samma afton som kungörelsen derom var anslagen, illumiaerades staden. En förfärlig orkan bode den 48 April drifvit bafvet alldeles öfver en stor del af Lakedivernas skärgård; 2400 menniskör drunknade ech ihela skörden bortstölides; hvilket bade för de defterlefyende till följd en hungersnöd, som först i September Iindredes genom engelsk tillförsel. Från Kina hade inga underrätteiser ankoma