Aftonbladet – 29 november 1847, sida 2

bättre underrättåd, innan kan kallat en sådan man som jag landsförrädare. Rocher: Hvad säger du?.:. Hvad säger du? Lorin: Jag säger, att du blir grymt straffad, då du får erfara hvad som skåll hända. Roeher: Hvad skall då hända? Eorin: Medborgare general, jag anhåller ännu en gång, alt den unga flickan måtte bli hörd, innan den arma qvinnan yttrar sig vidare. Rocher: Du vill inte att hon skall yttra sig, emedan hon känner till sanningen! Lorin: Den olyckliga, hon vet inte hvem hon anklagar; man har förestafvat henne hvad hon sagt. Rocher: Hör du, medborgarinna? . .. Hansäger att du är ett falskt vittne. Hustru Tison: Jag ett falskt vittne! Vänta, vänta bara!. Lorin: Jag ber, medborgare general... befall inte blott den olyckliga att tiga, låt aflägsna. henne härifrån ! Rocher: Ah, du är rädd!... Nå väl, jag yrkar , att medborgarinnan Tison måtte bli hörd! . . (Buller utanför.) Generalen: Hvad är det för buller? En Gendarm: Det är en ung qvinna som föres hit. Lorin (till Mauricö): Det är hon: Måurice: Ah, den olyckliga! Hon är förloradt Rocher: Framför allt yrkar. jag, att hustru Tison blir ytterligare hörd: . Generalen: Hvad har du. vidare att andraga, hustru Tison? Hustru Tison: Medborgare, de äro alla ariI stokrater . .. de kommo hit, en hel flock, för latt få se fången .., . och mig deremot förbjuder Iman att se min dotter . :och så Har här äfven varit en blomsterhandlerska, som inte hade