Aftonbladet – 24 november 1847, sida 2

(Insändt.) ETT PAR ANMÄRKNINGAR VID HERR ÖFVERSTLÖJTNANT HAZELII TAL I KRIGSVET.-AKADEMIEN. p68 (Se Aftonbladet för d. 48 Nov.) Herr H. uppträder emot ,liknöjdbeten, som lefver för ögonblicket, emot inbillskteten och skolmästeriet,. Ilirom är ingenting annat att säga, än att önska honcem lycka, ceh försäkra, det ingen torde fion2s lämpbgare, stt besrbeta detta fält, än han. Men då han vill hemta ett försvar för de stående härarna, i påminnelsen om lägereldarne, som brinna på Kaukasus, på Atlas, på Co:dilleerna (Cordillererna?) och kanske srart på Alpernan, så måste man beklaga, alt hen råkst vålja exempel, com på det mest faktiska sätt tala emot hans egen sats. Det ofantliga Rysslsnd, med sina 400,000-tals stående ärar, bar i 40 år kämpat emot de fattige Techerkesserne, som ega inga sådana, som bafva inga flottor, ingen skattkammare, intet af allt hvad Ryssarne ega, men som eja något annat, benän ndt fosterlandskärlek, och — Ryssarne hafva blifvit slagne af dem, — Det rik3, mäktiga Frankrike bar, med alla sina ståerde armeer, ännu ej på 17 år kunnat fullkomligt besegra cceh kufva de få och spridda Araboch Kabylstammarna, hvilka kämpa för sin tro och för sitt land. — Om med kriget på Cordillererna2) meras det emellan M-xiko och Nordsmerika, så bör det erinras att Nurdamerika ej har någon stående arr , såsom Mexiko, der ett oupphörligt krig förts i nära 40 år, men att den nyvärfvade, för tillfället uppsatta Nordamerikarska hären, som ej torde öfverstigit 45,0C0 man, icke desto mindre haft den näsvisheten, att slå de krigvande Mexik:nerne och mcd storm intaga sjelfva deras bufvudstad, samt stt dervid utveckla, ej bloit cn personlig brasur, utan äfven en taktisk skicklighet och skarpblick, som icke skulle misspryda någon Europeisk general, med måpga anor och minga dekorationer. — Skulle det så illa bära åt, att ett krig verkligen wbrister i Schwez, så företer sig härvid den sä!lsambeten, att i detta ) I förbigående anmärka vi, att spanska ordet Cordilleru helt enkelt heter på svenska: bergskedja, och således egentligen betecknar ingen viss bergstrakt och intet visst land.