Aftonbladet – 24 november 1847, sida 2

I härsmakt af 400,000 ryssar att eröfra Fiulend, I föredrer vppoffringen af sin Axinirs kärlek, förskjutit bonom, och hvars konung besi:ter en Itbron, hvartill prinsen är laglig arftagare. Czalet. egenskap gjorde anspråk på Rysslands th:on samt äfven lyckades genom rebellicn störta czar Godunow, har äfven af förf. blifvit begagnad för att gifva relief åt den storartade taflan; hvartill ytterligare kommer styckets egentliga glanspunkt, en kärlek mellan prinser och czarens dotter, furstinnan Azxinia, som vidl czarens fall tog slöjan. Vi öfvergå från denna historiska redogörelse till sjelfva pjesen. Uti första akten finner man prins Gustaf i en tarflig bostad, sysselsatt med alkemistiska laborationer, omgifven af flaskor och burkar, kolfvar och retorter, elixirer och malmstuffer. Prinsen sitter försänkt i djupa grubblerier frsmför en uppslagen alkemistisk urkundgjati spisen glimmar elden under en kemisk apparat och framför densamma sitter inslumrad dess väkterska, prinsens älskarinna, Augusta Eld. De vises sten skall om några ögonblick, i formen af en gyllne fällning, ur guldtinvkturer, om der borta i retorten på spisbärden puti-l rar på elden, lägga verldens alla skatter, all dess makt och herrlighet för prinsens fötter; han skall snart hafva funnit nyckeln till en ny outtömlig Golkondas grulva, mot hvilken Perus ella skatter äro ett intet, Förskräckt vid åsynen af den slumrande flicksn, skyndar han att väcka henne och förnya den nära slockpade elden — han har ju byggt hela sitt hopp, bela sin lefnads lycka på detta sista försök, och i degeln kastat sin älskariunas sista smycken. Men ödet vill det annorlunda. Apparaten springer med en knell, spismuren nedstörtar och den unga flickan taller sanslös till golfset. Föstviflan följer vu de svindla:de förhoppningsrne; men -snart bemennande sig fattar privs.n et fast beslut: att om ban bittilis velst bryta vetenskapens guldmalm i dess mörka schakter, skal ben bädanester söka den i !juset; han afsvär sina a:ikemiska grubblerier och vili ut i verlden för att skapa sig en framtid af ära. Vi återfinna vår bjelte i Rev:l, der han möter sin mor, den olyckliga evkedotinivgen Catbarina Månsdotter, s mt sin syster Ingrd, som genom ståthållaren i Fiul-pd, riksamsralen Flemmings försorg, fått tillfälle att från Luxala gå d i Tuv.stland begifva sig till R. val för att råka sin son. Pritsen har emedlertid tillvunnit sig ryska czarevs ynnest och tätt löfte om hans dotters, furstinnan Axinias hand, samt en Estland och Liffland. Men hans mor besvär sin son att ej väpna sin arm imot fosterland.t — jen scen af utmärkt vicker effekt. Återkommen ti:l czarens bof vägrar prinsen att låna sig till verktyg för czerens planer och framför förräderi emot dewua foster:ard, som ren låter då kasta honom i ett ohyggligt längelse. Den falske Dmitri bir Jyckats störta cz Ir Godunow. Furstinnan Ax nia har under namnet Olga ingått i kloster. Vi återfinna prinsen af Wasa, hvars helsa och krafter bliitvit förIstördai Moskwas fängelse, vacklance, svag, stödd få sin leds:gare, hvi!ande sig efter en mödoIsam vandring helt rära ett kloster i en vacker lund, i trakten af Kaschin; han nedlägger sg på en kulle, der han inslumrar den tånga sömnen. En processi n af nunnor, hvsriblsnd furstinnsn Az.nia befioner s:g, anländer til stälAxinia upptäcker sin Gustof, återkallar honom med sina kyssar till lifvet, men blott lför att emottaga hans sista farväl; han dör, I med Axinia vid sitt bröst. d Läsaren ficner af denna öfversigt, att Erik i k e D e b 1 D 1 IS bh r D I n IXIV:s son icke saknar scener af stor drsmaltisk effekt, hvartill kommer ett kraftfullt och -Ibildrikt språk. Den olyckliga Wasasonens ke-lrakter är väl tänkt ech konseqvent genomförd, len intagande, på samma gång vek och kraft; full narur, bfligt erinräande om den andra ätt,lliogen af Wasas hus, stor äfven i sina förvil-llelser, ödmjuk i sin storhet. Man finner hos a prins Gustaf Wasa-ättens stolta, uppbrusande -Ilynne; djerfva, cbändiga mod, samt omättliga -Ilystnad efter ära och storbet, sammanparade r med den hulda, flärdfria Catbaripa Månsdotter: ,Ifromma, milda väsende cch ståndaktiga und rgiivenhet för ödets skickelser. Med sin faders lärdom, förstånd cch snille förenar han sir mers rena cch varma religiositet. De vexlingar, som måste föregå under et storrigt lif hos en sådan karakter som denna gifva anledningar till flesa scener af en djupt skakande effekt. I bomman af sin ålder ser msn den kraftfulle manners ande bunden i den ve. tenskapliga fors: n:ngens fjettrar. Iifvets alls yttre retelser afvisas med förskt, medan alkcmistens grubblande allvar rynkar den ungdomliga pannan och kastar en dyster slöja öfves det stora, blåa ögats ljungeld; — så klagar åtminstone den unga flicka, :om med honom te: nomvakar de långa rätter af r.stlös torskning efter den magiska trollformeln, hv2armed den vises sten skall besvärj:s fram genom alkermiens mystiska konst. Med söndersplittrandet a! den retort, ur hvars elixir, det renase guld skulle framqvälla, skingras äfven töcknet kring den unge mannens förstånd; alkemiens villa står af löjaa för h:ns 1 uspade blick; föraktfullt vänder ban sig derifrån och kastar lärgtarsfulla blickar ut 1 den ve:ld, som förut var honom så likgiltig. Den unga örnen känner sig sto!t i med:e