Aftonbladet – 4 november 1847, sida 2

De sambällsklasser, som företrädesvis kall: sig de bildade, hafva i allmänhet icke, så mycket som de borde, besinnat uti hvilka förbindelser, de just i och för sin bildning, stå kos d2 erbetande klasserna. Det är spaden och plogen, yxan och släggan, som ifrån första början banat, och ännu alltjemnt bana, bildningens väg. Arbetarens svett har i alla tider varit det fruktbärande regn, som fuktat bildningens jord. Han begär nu att denna jod omsider skall bära frukter äfven för honom sjelf, cch hans begäran kan ej vara mera rättvis. Men å andra siran är ock det knot, som stundom böres öfver frånröfvade rättigheter, icke fullt rättvist. I sjeliva verket hefva inga företräden och rättigheter egentligen blfvit den arbetande klassen frånröfvade; men den har ej åtnjutit dem, em dan den j vetat att rätt bevaka desamma. Ännu äro dock ej fatelierne försutna, och kunna ej heller någonsin förloras. Företräden ech rättigheter bafva legat framför densamma fv: d.-m, såsom de ligga ännu, lika bö:d:ga men obrukade fält, som blott vänta på sina odlsra. Att kämpa för eröfrandet af sina rätbgheler, är då ej annat, än att häfda dessa föll. Det är till sådana eröfringar, som vår td, rätt förstådd, uppmanar de arbetande klasserna; den r en sådan strid den vill framkalla. Men rn NÄ fe dä ta a SN ONA lp nn ÄR ent RA NR OR