Aftonbladet – 30 oktober 1847, sida 2

en följd af lefvande och verkligt intresse för unders visningen, eller blott af önskan att genom den dubbla tjensteårsberäkningen så tidigt som möjligt mogna för pastoratet. Vi våga för vår del högligen betvifla, — och man må icke anse detta såsom någon förebråelse — att särdeles många af det högv. ståndets ledamöter specielt egnat sig åt undersökningen om äldre och nyare tiders pedagogiska verksamhet; och med blott så kallad klassisk bildning, — rättare, någorlunda insigt i latinska och grekiska språken — hjelper man sig härvidlag lika litet som i något annat fall. Att de mest irriga eller oklara begrepp om Nya Elementarskolan och de för densamma till grund liggande principer, som likväl utgjort föremål för ståndets kritik, verkligen varit förbanden, det skola vi nedanföre söka ådagalägga. — Vi uttala detta helt öppet och oförbehållsamt, men — såsons förut anmärkts — vi vilja icke dermed göra någon förebråelse mot presteståndet: vi vilja endast säga, att om man skulle rätt strängt tillämpa anska citatet, så torde icke ens prestes ralitet kunna göra fullt grundade ans stadna inom helgedomen. Och vill man konseqvent genomföra principen, så må himmelens Gud veta, hvilka frågor som någonsin böra göras till öfverläggningsämnen för en representativ församling, af hvilken dock pluraliteten i förmodligen hvarenda detaljfråga måste af en rätt sträng domare 2rses såsom profanum vVulgus. Vi öfvergå till saken; och ab Joye principiump!? Vi börja med att granska talemannens, Ii. H. erkebiskopens anförande, ehuru sist yttradt. Vi göra det af flere skäl, förnämligast emedan det af många blifvit ansedt såsom ägande en särdele bevisande kraft. — en egenskap, som vi för vår del, det måste vi på förhand säga, icke äro i stånd att tillerkänna detsamma. För den öfriga diskussionen skola vi således endast summariskt redogöra, men anföra detta yttrande in extenso, bifogande dervid i noter några korta anmärkningar — tillräckliga, såsom vi hoppas, för att påvisa hvad vi anse vara skeft i uppfattning eller oriktigt i raisonnement. Detta br Erkebiskopens votum öfver ett förevarande betänkande liter sålunds: Detta betänkande var för mig oförmodadt. Icke, att dess syftning kan vara oväntad, då den gynnas af meningarne för dagen, men emedan för dess vinnarde icke bättre skäl anförts, än dessa, bland hvilka några äro oriktiga, några förlegade och afsigkomna ). För mer än tjugu år sedan uppstod en trupp af män, hvilka af en välmening, den jag gör rättvisa, men utan synnerlig bekantskap med underyisningsläran och dess tillämpning, ville taga läroverket i sin hand och omskapa det. Vexelundervisningen kade blifvit bland oss känd, och med den svenska häftigheten skyndsamt använd, icke för hvad den är, en nödbjelp i öfverbefolkade skolor med otillräckligt lärareantal,. men såsom en panac mot alla undervisningens brister ). Några magiska ord, såsom sjelfverksamhet, genetisk undervisning, ämnesläsning m. fl. skulle göra en underbar verkan ). Elementar-läroverket, hvilket de fleste af reformatorerne icke genomgått, icke heller undersökt, utdömdes, emedan det troddes ännu vara sådant, som Samuel Odmann beskrifvit det i sina Minnenr från Hemmet och Skolaw ). Två tredjedels århundrade låg dock emellan detta förr af barskhet men allvar ?), och detia nu med alla sina förändringar, än af klokhet, än af eftergift för meningsvindarne. Misstagen och fördomarne borde ock längesedan hafva försvunnit. Men de gå igen, andra sjusofvare, i detta betänkande ). Annu säges det, sid. 9, att den af ålder antagna formen, och det gamla lärosättet, samt de från början framhållna läroämnena alltjemt hafva bibehållit sin öfvervigt i läroverket. Utskottet vill således intala ständerna sin egen okunnighet om alla de förändringar i skolornas bestämmelse, läroämnen och metoder, som i de sista 20 åren blifvit införda 7). Till denna period höra nemligen stiltningen af katedralskolor, elementarskolen, högre apologistskolor, athenzum, slöjdskolor, navigationsskolor, — i sanning nog brokiga prestseminarier eller planiskolor för klassisk litteratur 5). Afven inom statens läråa skolor hafva realia ) inträdt, och de ä!dre ämnena derhänp Herr Siljeströms noter: !) Märk uttryckets värdighet! — Hvar skulle man vänta en ädel ton, om ej i det stård, som så högt skryter öfver sin klassiska bildning, såsom en panac mot all obildning, och inom hvilket man hörer hyllas valspråket odi profanum vulgus et arcedy? :) Har någon: framställt vexelundervisnirgen såsom ett botemedel mot alia undervispingens brister? — Hvar finnes beviset för den satsen, att vexelundervisningen icke är någol annat än en nödbjelp i öfverbefolkade skolor? — Huru stort skall lärjungarnes antal vara för att man skall kunna tala om ,öfverbefolkning,? Detta vore angeläget att bestämma. Kanske skulle en närmare undersökning härom visa, att ,nödhjelpen tarfvas der man minst vill medgifva det. Kanske skulle en dylik undersökning äfven leda till någon insigt uti de många andra reela fördelar, vexelundervisningen medför, utom den fördelen att vara en nödhjelp. ?) Dessa ord beteckna verkliga saker; och af dessa saker, icke af orden, väntar man sig med skäl, icke underbart, utan helt xa(uw: ligen, (kanske ligger just deruti felet!) de helsosammaste verkningar. — Talaren, som här gifver sitt förakt för dessa saker tillkänna, förordar likväl sjelf straxt nedanföre en af dem, nemligen sjelfverksamheten, då han säger att den i en synnerligen hög grad befordras genom det gamla skolsystemet. :) Hvem har påstått att elementarläroverket är nu sådant det skildras i Odmans M-ninev, (Båglomster?) ) Ett mildt uttryck om den ömkliga och verkligen för menskligheten förnedrande karrikatyr af skola; som Ödmann så lefvande skildrar! Pennalism, stutamöte etc. etic., allt detta kallas af talaren för barskhet, men allvar,!! vb) Se not. 4). ) Vi få se, huru talaren bevisar den så kategoriskt uttalade beskyllningen för okunnighet,. — En sak: om så stora förändringar verkligen timat, huru hafva de tillkommit? Hafva de skett mot eller med lagen? Och är det helsosamt, att reformer utföras blott efter slump och efter lokalauktoriteters nyck? ;) Hvad hafva dessa för sig fristående skolor att göra med organisationen af det allmänna elementarläroverket, hvarom här är fråga? ) Hvilka nya realia hafva på de sista 20 åren inOo rr anv AR Tres ke oo: Veg ar an AO RA L