Aftonbladet – 30 oktober 1847, sida 2

gubben var nitti år och hon vardt tvungen att tan af den snåla fadern för rikedomarnas skull, och. nu blef testementerad alltibop, och får gifta sig med Lars från Styrmansgården, som hon förut ville ha.n Säg inte mej det der, som jag mitte veta bättre förut,, svarade lotshustrur, förnärmad. Jag skulle tro hon var lika olycklig di fjorton dana han lefde för det — men se nu på hara, så stort rum han txr i bredd mena! hon får aldrig ord att säga, det är säkert, och nu titta han först åt sidan med! Det faller då ingenting på hennasses del den här gången., sHvad betydde det då? frågade båtsmansmor med en rädd och beundrande sidoblick på sin granne. Det betydde att hon blir den första som dör, så snart han såg efierna på det visetn, fick hon till svar. Kan tro! jag må just bli mörkrädd midt på ljusa dan! återtog den beskedligare och enfaldiga qvinnan. Nog visste jag att du var hemma i både kort och kaffe, men inte att du var så bålt kumpabel te tyda andra tecken; det är att kunna läsa bakfram ikatekesen som, jag ville säga, profeten Daniel sjelf; och tillika rena sanningen, att det gjort mej stor ängslighet för de unga tu, ty bättre herrskap trodde vi oss aldrig kunna få. Mojoren är så rättrådig och ordningsam och fröken så englagod; men herre Gud så vi pratat, nu läsa de välsignelsen ... och andäktigt boptnäppte båda hustrurna sina händer. VA En bröllopspsalm uppstämdes och återtåget böriade under en högtidlig brudmarsch, Elibeth såg lycklig ut ch hennes kinder hade erfått sin naturliga fårg. . Det var för grufveligt, Annette, hvad hon är rödögder, hviskade msjorens betjent med en viss skadeglädje till den forsnärnda, som vid brudparets annalkande drog sig bakom en pes