BROTT OCH FATTIGDOM). a AF ÅA. LINDEBERG: Sedan vi här gjort oss någorlunda bekant: med stattinrättningarnas och de bättre klassernas ålgöranden för att befordra och snart s-gdt systematiskt utbilda fattigdomen, ör det tid ati efterse hvad frukter dessa bemödanden burit, huru men 1yckats att af de fattiga skapa brottslingar och att sålunda framkalla allt det onda hvaraf vårt samhälle lider. Det ör ådogalagdt. — och äpnu mer: hvar och en känner dit sl egen daglig erfarenhet — att ej blott den fatti.dom, som kan uppstil:as i tabellerisk form; är vida större än förut, ehuru den till följd at många gynnande oraständigheter borde vara vi ca unindre, utsn äfven att den jemte de oligenheter och bekymmer bon, alstrar, att, säger jag, denna falligdom, som stätistiken icke ömedelbarligen uppdagar gerom sffran, ärejemförligt tyngre och brydsammare. Det är allmänt bekant, att fattigdomen, hvarest hon kännes som ) Se Aftonbladet 4 248—9292, 425, 299, 253, 236, 239, 240, A2 4 (24NP, 4 (245) och 5 (246).