43 Oktober, ankom till Hamburg på CöllnMinden-jernvägen söndagen, kl. 42 middagstiden, den 17 i samma månad. Han hade således tillryggalagt vägen emellan Paris och Hamburg på sextiofem tinmar!. ms Nu var den 43 Okt. en onsdag. Ar det alltså fel på dag eller dato? I förra fallet synes resan ej varit så ovanligt snabb. — ÖrverstE DoniPHaAns FäLnrttåG. Till de märkvärdigaste fälttåg, historien vet att omtala, hörer utan tvifvel de frivilliges från Missouri, under öfverste Doniphan (förut advokat i en af de vestra staterna). Denna korps, inemot 900 man stark, uttågade vid utbrottet af kriget med Mexiko med den lilla armen under Kearney ti!l Santa Få, och efter att hafva eröfrat halfva Nya Mexiko, vände den sig söderut, såsom en detacherad trupp, midt under vintern, genom öcknen och ofta vadande i djup snö; slog vid Bracito en dubbelt så stark mexikansk här, utan att förlora en enda rfnan, tog El Baso i besittning och ryckte derifrån vidare, för att eröfra den stora och vigtiga staden Chihuawa. En fyra gånger starkare mexikansk här, väl förskansad, väntade de tappra Missourierna vid Sacramento. Efter få timmar voro förskansningarna stormade och fienderna skingrade, utan annan förlust för segrarne än 2:ne lastdragare, och Chiuhawa blef intaget och förstördt. Efter en kort tids hvila ibröto de tappre upp på nytt, intogo Parral och slogo i en förpostaffär en hordindianer, samt förenade sig lyckligt med general Taylors här vid Saltillo. Då den tjenstetid, hvartill de låtit anvärfva sig, hade: gått till ända, återvände den tappra skaran öfver Matamoras och New-Orleans tillbaka till St. Louis. Under ett år har denna korps genomtågat en sträcka af nära 6000 engelska mil, nästan helt och hållet i fiendeland, utan att under denna tid mottaga något meddelande från sina högre förmän, utan att erhålla någon sold eller traktamenta, men har deremot hemfört elfva stycken eröfrade kanoner till Missouri. VidBankomsten till New-Orleans väckte anblicken af dessa krigare, med deras låoga skägg och klädda som de voro i getoch hjorthudar, icke litet uppseende. Här erhöllo de sin betalning, 300 dolars på man och anvisning på 460 acres kongressland. De köpte sig nu passande kläder. Vid sin ankomst till St. Louis möttes de af invånarnes jubelrop. (Läsebibl.) — En engelsman, Q., diplomstisk embetsman och konsul, anlände nyligen på permission till Paris. Här besökte han en der boende nygift syster. Vid bortgåendet yttrade han: i afton skall jag hemta dig och föra dig med mig till afgrunden. Detta utsades med en sorglig och högtidlig ton af mannen, som till sitt väsen är allvarsam och med sitt bistra utseende påminner om dessa vilda och fanatiska puritaner, hvilka W. Scott med så mycken talang tecknat. Huru? utropade förskräckt den unga qvinnan, som är af en ytterst liflig natur, till afgrunden! ämnar ni er dit, min bror? ; Ja visst, svarade lugot engelsmannen, samt förklarade att han dermed menat teatern. Systern nekade imedlertid att dit följa honom. Låt bli då, sade han med hetta, jag går väl ensam.n Följande dag befann sig den unga qvinnan med sin man uti deras trädgård, hvarest de nyss frukosterat. Häftigt öppnas porten och en oigenkännlig massa kommer rullande fram för deras fötter. Det var en menniska uti ett förfärligt tillstånd — ögonen vildt stirrande, läpparne blåbleka, hufvud och fötter bara, kläderne till större delen borta. Herre, herrel utropade han med ängslan, slående sig för bröstet, jag vill lemna de fattige hvad jag ägerb — och knäfallande gjorde han sig, efter att hafva upprepat ett bibeispråk och gjort korstecknet, färdig att aftaga de få, ännu återstående kläderne. Mannen rusar upp emot honom, då den unga frun utropar: Det är min bror! — och afsvimnar. Q. hade, såsom han sagt, besökt teatern, der åsett ett fespektakel, hvars diablerier häftigt uppskakat honom. Hastigt rusade han upp och flydde, troende sig jagad af satans handtlangare, samt irrade hela natten omkring. På morgonen afkastade han rock, byxor och stöflor, samt uppsteg uti en omnibus. Denna lemnade han vid Neuilly-bron, och började derefter springa mot det båll, der svågern bodde. Flere personer sökte förgäfves hejda honom. Slutligen fick han tvenne poliser, i hälarne; desse uadrom han genom att instörta uti svågerns trädård. eg En stark åderlåtning återställde mannen, och han har. sedan begifvit sig till Amerika, dit hans; konsulsbefattning kallat honom.