Aftonbladet – 27 oktober 1847, sida 1

Article Image
-— I Kongl. vetenskapssocietetens i Upsala sammankomst d. 23 devuncs, som af H. K. H. I Prins Gustaf, såsom Preses Niustris, och H. K. H. Prins Oscsr, såsom förste hedersledamot, bivistades, -uppläste prof. o. risd. B.öhius en afhandling om de gawla Svenska Gårdsrätterna. Prof. o. ridd. J. H. Sesröder: b drag till Romerska Epigraphiken, med anledning af nåsra märkvirdiga Marmorioskofter i den af H. K. H. Prins Oscar förärade samling. Prof Fr. Sundevall: upplysningar rörande de vid gräfningsrna i-Gamla Upsala högar anträffsde brända ben, så af menniskor som af åtskilliga djurarter. Prof. Ad. Svanberg: iakttagelser från dess sednaste utrikes resa. Slutligen anmälte sekreteraren, prof. Fris, den 44:de Tomen af vet. sovieteiens nya h.ndlingar såsom snart utkommande af trycke:, samt redozjorde för de sedan sista sammankvmsten ankomna meddelanden och föräriogsr från fremmande litteratörer och lirda säll-kaper. — Efter sammankomstens slut bebagade DD. KK. HH. intaga the och passera afton n bos vet. societetens ledamot, prof. o. ridd. Bredman. (T.) — Domkapitlet i Wexiö har i cirkulär underrättat stiftets presterskap, att läroverken uti städerna Wexiö och Jonköping den 2 Nuvembes (nästgommande tisdag) anställa sorgefest, till firande af biskop T-gners minse. — Länsstyrelsen i Calmare län, som redan sistl. år hade till jernvägsbyrån i Stockholm ingifvit äskade upplysningar angåendmöjlighten och fördelarne af jernvägsanläggn ngar i länet, har seden fått antednwg tili byrån meddela nya upplysningar. Vi införa eter CalmarP.sten, hvad hr landshöfdingen N-r:oan ideita afseende, under d. 44 d:s inberättar: Fråga har uppstått om anläggning af en ny landseller häradsväg från Wassmolösa gästgifvaregård, belägen 4 :, mil från Calmar stad, i möjligaste raka sträckning, vester ut till Wissefjärda kyrka vid gränsen emot Kronobergs län, och kaptenen vid kongl. topografiska corpsen hr J. Backlund, som förrättat undersökning härom samt författat karta, profilritningar, arbetsplan och kostnadsförslag i denna vägfråga, har meddelat mig, hvad äfven handlingarne synas föranleda, att hela den utstakade väglinien af omkring 5 mils längd genomgår en i det närmaste slät, endast småningom inåt låndet sig höjande samt nästan öfverallt hård och fast mark, hvarföre få ställen inom riket torde finnas, der lokala förhållanden skulle, mera än der, underlätta anläggandet af en jernhana. På enskild väg. har jag vunnit de upplysningar, att nära nog lika gynnsamma förhållanden förete sig i de trakter af Kronober,s län och södra delen af Halland, som komme att genomlöpas af en sådan bana, i fall den vesterut fortsattes söder om sjön Åsnen ut till rakten af Halmstad eller Laholm ofyanom Hallandsås. En jernbana i denna sträckning från Calmar till Halmstad eller Laholm skulle icke blifva af mera än omkring 20 mils längd och således vida kortare, än på de flesta andra ställen, som kunde komma i fråga att genomlöpas af en jernväg, ämnad att bilda en gen och skyndsam kommunikation emellan rikets vestra och östra stränder; och det torde kunna antagas, att anläggningskostnaden, i förhållande till väglängden, skulle på få ställen blifva ringare, än i ofvan antydda sträckning, der marken i allmänhet är jemn och hård, och der äfven finnas ymniga skogstillgångar. Vid frågan huruvida en jernbana i denna rigtning skulle bära sig eller ieke, förekomma visserligen, att de trakter, öfver hvilka densamma skulle ledas, i allmänhet äro mindre bördiga och folkrika, än åtskillige andre orter i södra och medlersta delarna af riket; men utom det att få ställen i Sverige torde finnas, der forslingen af landets egna produkter skulle ensamt för sig bereda tillräcklig trafik på en jernväg, åtminstone så länge jordbruket och näringarne icke hunnit att erfara den högre grad af utveckling, som anses blifva en vanlig följd af jernvägsanläggningar, torde likväl här tagas i betraktande det serskilda förhållande, att denna jernbana, om den blefve anlagd, ofelbart skulle, till undvikande af Öresunds tull, begagnas för transport af en betydlig del utaf de både många . och dyrbara varor, som nu föras till och ifrån Östersjön, serdeles emeilan England och Ryssland.n RER oo I Örebro Tidning, läses:

27 oktober 1847, sida 1

Thumbnail