Aftonbladet – 25 oktober 1847, sida 2

portion,, sade gubben, i det han med guldskedea omrörd2 den mörka, rykande, oljaktiza drycken. Det der genomskinliga, tunna sqvalpet, som Europterna mura uti sig, förmedelst socker och grädda, vilja icke Araberna veta utaf; d2 nöja sig ej med blotta dekokten, utan förtära derjemte den till det finaste stoft förvandlade kryddan, uan alla fremmande tillsatser, och då besitter den ock verkligen en om:sskänneligt upplifvande egenskap, samt är så oändligt angenäm i smeken, när man blifvit van dervid, att det med isgenting annat kan jemnföras. Får jag biuda någon med mig?, Nej, nej, min bästa gubb2, vi föredraga långt heldre vår vanliga ddecoct, inföll amiralskan gsladt och godt. Hill du din apothöos och driek så mycket du behagar, med os: kan det icke hjelpas, som en gång för alla beslutat taga! mulorn. I Men vi kunna gerna, för att icke trötta lä-j sarens tålamod, öfverhoppa alla vidare små detaljer, jemte ett par. tra hela månader, under hvilka friberrinnan Gyllenbrand hade återvändt till Finland, samt Elisabeth bade hunnit blifva temligen hemmastadd och nästan oumbärlg för de begge gamla, hvilka aldrig ville höra benne vidröra den tid, då hon åter skulle lemna dem. Jag boppasn, yttrade amiralen en dag till sin bustru, att icke den perlan blifvit förgäfves kastad hit på vår strand. Om gossen kommer någon gång, samt har signe och förstånd att uppfatta sådana både yttre och inre företräden, som Hennes, kan han aldrig välja sig en annan maka.n Men, min gubbe, det är just icke derför sagdt att Elisabeth genzst skall vara färdig med sitt samtycke,, invände amiralskan, litet ömålig om sitt köns urskiljning och värdighet. Föräldrarna erna aldrig söka bestämma hennes val, och jag hörde syster Wend:la säga,