Aftonbladet – 23 oktober 1847, sida 1

HENRIK WERGELANDS MINNESVÅRD. Det är bekant, att Henrik Wergeland i lifstiden såsom skriftställare och motionär om förändring af den S i Norges grundlag, som förbjuder Judar at vistelse i landet, varit mycket verksam för mosaziska trosbekännares förvärfvande af medborgerliga rättigheter. Ifrån synnerhet en del yngre medlemmar af mosaiska församlingen härstädes utgick, efter Wergelands frånfälle, ett förslag, att resa en minnesvård på hans graf, och detta förslag biträddes äfven af flera deras medbröder i Götheborg, Norrköping och Köpenhamn. Monumene, som nu blifvit firdigt, efter en af hr Chiewitz uppgjord ritning, och mod-lleradt af ir Salmson samt gjutet vid Ludvigsbergs gjueri, tillhörigt hr Lamm, är af brovzeradt jern, öreställande ett göthiskt tempel med sin spira, ch i hvilket en väl träffad bröstbild af Werjeland finnes uppställd. På templets framsida står följande inskrift: ,Henrik Wergeland. f. MDCCCVHI — d. MDCCCXLV, den utreitelige Ke mnp:r for fribed og ret; På baksidan: taknemmelige jöder udenfor Norges greudser reiste ham deite minde MDCCCXLYVIL, Monumentet kommer att snart afsändas till in bestämmelse, men sammansattes imedlertid och uppställdes till förevisniog på en höjd vid abriken, som är beligen invid Mälarestranden den s. k. Skionarviten. Tillfället begagnades lerjemte, då norska lagarne hindra dem, som bilragit till anskaffandet, alt i Norge bivista d: sz appresniog, att här egna den 20. skalden och