Aftonbladet – 14 oktober 1847, sida 3

Låt mig råda er,, återtog Thames. Nihsndlar mest i öfverensstämmelse med hennes ön:kningar, Om ni gör allt hvad ni kan för att uppfylia hennes sista vilja. Förstör inte tidenj med onyttiig klagan, utan låt oss skynda att bortföra qvarlefvorna af er mor, på det vi må kunna fullgöra hvad hon har ålagt oss.v Efter några ytterligare föreställningar, samtyckte Jack till hvad Thames proponerat. Gå förut med lyktanp, sade han. Jag skall bära den döda.n Och han tog henne i sina armar. Just då de kommo till ändan af gången, hörde de Jonathans och Abrahams röster från det fängelsehvalf, der Thames nyss varit innesluten. Det var klart att Wild hade upptäck! Quilt Arnolds liflösa kropp, och det hördes på långt afstånd, hur han uttryckte sin harm och förvåning öfver hvad han såg. i Släck ut Jljuset, ropade Jack; tag af till venster. Fort! fortl Befallningen gafs just i rättan tid. Ty man hade knappt hunnit till uppgången från källsren, förrän Jonathan och juden hördes komma efter. Intet ögonblick är att förlora,, ropade Jack; följ mig.n Med dessa ord rusade han uppför trapporna, öppnade bakporten, och befann sig inom en handvändning på gården. Här tittade han bakom sig, och då han såg att Thames var tält efter honom, sprang han med sin andelösa börda utför Stenkolsgränd. Hvart tar ni vägen? ropade Thames3, som, ehuru han hade ingenting att bära, med mödal unde följa honom. !